Om en dryg vecka är det dags för återsamling efter semestern för de flesta hockeyallsvenska spelare. Åtminstone hade det varit så under ett år med normala omständigheter, vilket man knappast kan hävda att det 2020 är med en brinnande pandemi.
Västervik är första klubb att avisera att man senarelägger säsongsupptakten med en förskjutning på en månad, vilket innebär att spelarna samlas den 1 september i stället.
Jag är ganska säker på att fler klubbar kommer att följa Västerviks exempel. Här tänker jag främst på klubbar i liknande situation med många A-kassespelare samt många åtta-, niomånaderskontrakt.
Även klubbar med flertalet kontrakt som gäller över hela året gör nog klokt i att senarelägga säsongen en aning då seriestarten, av allt att döma, ser ut att bli framskjuten. I Sverige har vi tillräckligt långa försäsonger ändå med, inte sällan, upp till tiotalet matcher. Desktop ad in article Mobile ad in article
UTNYTTJAR SYSTEMET
Här passar klubbarna/spelarna naturligtvis på att utnyttja systemet där redan kontrakterade spelare, som ej är officiellt presenterade och som stämplar över sommarmånaderna, fortsätter sin stämpling en månad till innan arbetsgivaren offentliggörs.
Klubbarna försöker bara överleva och jag har full förståelse för oron över framtiden och varför man agerar som man gör. Förhoppningsvis kan en senareläggning av säsongen medföra något positivt, nämligen att det blir prejudicerande för framtiden.
Tänk er en seriestart som drar i gång i mitten av oktober efter att spelarna samlats först i september. För att dra det ännu längre och för att slippa onödiga och totalt oviktiga träningsmatcher borde spelarfacket passa på att förhandla till sig en senareläggning av säsongen samt en begränsning av antalet träningsmatcher på, låt säga, sex matcher.
Tänk er en central reglering med återsamling den 1 september, ett tak på maximalt sex träningsmatcher och seriestart i början/mitten av oktober! Jag ser inga större negativa konsekvenser av ett upplägg av den typen. Åtminstone inte i Hockeyallsvenskan där landslagsuppdrag framåt vårkanten inte är särskilt vanligt förekommande. Åtminstone inte för våra svenska spelare. Desktop ad in article Mobile ad in article
KITTLANDE TANKE
Med tanke på att systemet gällande upp- och nedflyttning enbart sker inom respektive liga från och med kommande säsong spelar det ingen som helst roll när man sätter punkt för densamma. Man är oberoende av övriga ligor och behöver således inte anpassa sig.
Tänk er ett seriespel som fortlöper en bra bit in i mars där slutspelslagen kan spela hockey till slutet av april. Det kan jämföras med tidigare säsonger där vissa lag i princip har spelat färdigt i mitten av februari där endast ett fåtal omgångar återstår av serien.
Visst är tanken att förflytta seriestarten från sommarmånaden augusti och pågå en månad längre på vårkanten kittlande?
Jag som supporter skulle inte invända mig mot ett sådant förslag. Jag tror knappast spelarna heller skulle ha något emot det. Landets kommuner, som står för driften av många klubbars ishallar/lador/arenor, lär knappast sätta några käppar i hjulet för en dylik förskjutning av säsongen då det är betydligt billigare att driva en ishall i april än vad det är mitt i högsommaren.
Vad tycker ni om förslaget? Desktop ad in article Mobile ad in article
