Tidigare har jag kritiserat ligaorganisationen för deras jobb med ”hållbarhet” där jag inte tycker man varit konsekvent i sitt hållbarhetstänk. Men detta känns helt rätt ur ett hållbarhetsperspektiv som egentligen grundar sig i vanligt jävla bondförnuft.
Hockeyn och dess spelare har under många år omgärdats av ett ganska smutsigt rykte med bland annat pennalism, homofobi och ett ibland stökigt beteende/leverne utanför rinken. När dylika nyheter om Arizona-draftade Mitchell Miller dyker upp gagnar det knappast hockeyspelarnas rykte.
Jag tror delvis att ligan är ute efter att göra hockeyn och dess aktörer till bättre förebilder för samhället. Genom att tuffa till regeltolkningarna vill man stävja det tydliga missnöjet som ibland kan yttras mot domarkvartetten och således bidra till ett bättre arbetsklimat. Desktop ad in article Mobile ad in article
Vad sänder det för signaler när domslut efter domslut ifrågasätts av spelare och ledare, både verbalt och via diverse gester? Om domarna låter matchen fortgå där stämningen blir alltmer hätsk för varje nytt domslut blir det till slut en rätt trist atmosfär för våra rättskipare att kunna utföra sitt yrke.
Sedan ska man komma ihåg att direktiven egentligen bara är en tydligare tolkning av reglerna. För om man ska vara krass har domarna även tidigare, med fullt stöd av regelboken, haft möjligheten att visa ut både spelare och tränare för förseelserna som förtydligats i direktiven som läckte ut under onsdagen.
Det verkar som att diverse hockeytyckare försöker bräcka varandra i vem som bäst kan idiotförklara de nya direktiven. Jag tror dock inte det kommer vara något problem om man ser horisonten längre än till morgondagen.
Det tar tid att lära gamla hundar att sitta och Rom byggdes inte på en dag osv. Likaså gäller med nya direktiv. Det kommer dröja lång tid innan ett invant beteende kan tvättas bort, men i sinom tid kommer både spelare och ledare att anamma de nya direktiven då man inte har råd att sitta på botbänken i parti och minut. Desktop ad in article Mobile ad in article
Exempelvis åkte Västerås forward Daniel Öhrn på en abuse of officials under onsdagskvällen när han sköt pucken i sargen i frustration eller missnöje efter signal. Det renderade i två minuter på botbänken. När dagens förebilder i Hockeyallsvenskan lär sig att inte ta dylika frustrationsutvisningar kommer klubbens junior/ungdomsspelare inte heller göra det, vilket innebär att en bra grund är lagd för framtiden.
Dessutom måste man börja någonstans för att få till en förändring. I det här fallet pratar vi om en riktig hållbarhetsförändring.
Sedan finns det givetvis gråzoner även här. En sådan kan vara om en spelare blir frustrerad eller arg på sig själv, efter att exempelvis ha tagit en dålig/onödig utvisning, och kanske yppar någon svordom lite för högt med riktning åt sig själv. Efter att nyss ha tagit en utvisning förstår jag att det lätt kan misstolkas att svordomen är riktad mot domarna eller domslutet och en minor abuse of officials på två minuter delas ut.
Men i sinom tid kommer spelare och tränare att lära sig att inte visa något missnöje, inte ens mot sig själv. Ta bara en titt på hur det ser ut inom basketen eller handbollen exempelvis. I det avseendet är dessa sporter förebilder där varken visat missnöje eller gester mot domslut är särskilt vanligt förekommande. Kan handbollsspelare lära sig borde det även vara möjligt inom hockeyns värld.
Man kan ju bara önska att även fotbollen tar efter. Där kan vi prata verkliga problem där man ibland kan se hela lag nästan jaga, och yvigt gestikulera mot, en ensam domare.
Desktop ad in article Mobile ad in article
Till skillnad från de flesta andra, åtminstone på sociala medier, ser jag inte någon större dramatik över de nya direktiven utan sitter lugnt i båten och rider ut stormen.
