Då var vi slutligen framme vid upplösningen av NHL-säsongen 2019/20. Även om träningsmatcherna inför det vi nu ska till att beskåda har varit av vilt skiftande karaktär och innehållit en hel del ringrost känns det gott för själen att det finns hockey att titta på igen. Inte ens bristen på publik och inramning har kunnat ändra min ståndpunkt där.
Många vill få det till att Stanley Cup 2020 kommer att bli ihågkommen med en asterisk intill sig på grund av de udda omständigheterna som den kommer att delas ut. Att den inte känns lika äkta som den normalt sett skulle kännas. Men jag tror tvärtom, att just det faktum att världen är upp och ned just nu gör att det kommer att bli ännu mer av en mental utmaning att ta sig igenom ett sådant här slutspel. Bara att "vara instängda" som spelarna är under sin tid i "bubblan" kommer att vara tufft och annorlunda att hantera.
Nog om det.
Det här ska handla om spelarna jag helst vill se vinna en Stanley Cup i år. Hur har jag då valt ut dem? Efter väldigt mycket eget tycke och smak. Den enda gemensamma nämnaren spelarna emellan är att de inte vunnit Stanley Cup tidigare. I övrigt är det en lista som pendlar mellan högt och lågt, allvarsamt och sorglöst. Precis som livet i stort.
10) Matthew Tkachuk, Calgary Flames
Okej, jag värmer upp med att jävlas lite med er. Jag är i ärlighetens namn inget större fan av Matthew Tkachuk, men sporten behöver spelare som skapar känslor och efter Brad Marchand (som redan vunnit Stanley Cup) finns det ingen spelare i NHL som vållar lika många psykbryt som den hånleende amerikanen. Så utan att egentligen ha gjort sig mer förtjänt av att vinna än någon annan skulle det bara vara kul att se proppskåpet på Twitter ta eld när Tkachuk, nonchalant tuggande på sitt tandskydd, eskorterar bucklan runt isen.
Chansen att han vinner?
Obefintlig. Om Calgary mot förmodan tar sig förbi Winnipeg Jets i play in-spelet lär de ryka i första rundan.
Matthew Tkachuk.Foto: USA Today Sports
9) Taylor Hall, Arizona Coyotes
627 NHL-matcher fördelat på tio NHL-säsonger – fem ynka slutspelsmatcher. Taylor Hall draftades av ett instabilt Edmonton Oilers 2010 och kom sällan ens när slutspel under sina sex säsonger i klubben. Han trejdades sedan till ett nästan lika mediokert New Jersey Devils och fick inte mer än en enda slutspelsrunda där innan han i december trejdades till Arizona. Skämten brukar kretsa kring att Hall snarare är en garant för att laget han representerar ska vinna förstavalet i draftlotteriet – det har hänt fem gånger (!) – än att nå slutspelet. Jag måste erkänna att jag unnar Hall ett annorlunda narrativ, och vad skulle om möjligt vara bättre än en Stanley Cup?
Chansen att han vinner?
Nej, då är möjligheten till en sjätte seger i draftlotteriet betydligt större. Och den skulle jag ändå unna Arizona Coyotes, som trots att de inte varit i slutspel sedan 2012 aldrig har fått drafta först.
Taylor Hall.Foto: Eric Bolte/USA Today Sports
8) Connor McDavid, Edmonton Oilers
Han är visserligen fortfarande i början av sin karriär, men det hör ju till att de riktigt stora spelarna vinner mästerskapstitlar. Hans föregångare som världens bästa spelare, Sidney Crosby, var med om att leda Pittsburgh Penguins till en Stanley Cup som 21-åring 2009. McDavid är 23 år och har spelat slutspel en gång på fem säsonger. Edmonton Oilers har inte rosat marknaden, men tycks vara på rätt väg under den nya lagledningen och börjar sakta men säkert omge sin kapten med bättre och bättre birollsinnehavare. Kanske får vi se ett Michael Jordan-scenario – ber om ursäkt för klyschig "Last Dance"-referens – där det kommer att krävas några motgångar och några smärtsamma förluster innan allt slutligen faller på plats. Hur som helst VILL jag se McDavid vinna någon gång. Och varför inte redan i år? Efter det han gick igenom förra sommaren för att bli spelklar till första nedsläpp skulle det kännas som en otroligt stark historia.
Chansen att han vinner?
Jag skulle inte utesluta det, men det finns några lag i Western Conference som jag tror att Oilers får svårt att rå på i en sju matcher lång serie.
Connor McDavid.Foto: Winslow Townson-USA TODAY Sports
7) Ilja Kovaltjuk, Washington Capitals
Han har redan vunnit VM- och OS-guld. Nu är det "bara" en Stanley Cup som fattas för att den hårdskjutande ryssen tar plats i Triple Gold Club, Szymon Szembergs eminenta skapelse för alla spelare som "gjort hattrick" på den internationella scenen och i NHL. Kovaltjuk släpade ett rätt beigt New Jersey Devils till Stanley Cup-final mot Los Angeles Kings 2012, men orkade inte slutföra uppdraget. En bättre chans än med Washington lär han inte få så här på karriärens höst. Eftersom Kovaltjuk stack hem till Ryssland och tillbringade fem säsonger med Sankt Petersburg i KHL är det inte direkt Ray Bourque-vibbar på honom, men jag tycker ändå att det skulle vara en form av vacker upprättelse för 37-åringen att vinna Stanley Cup. Efter att ha slösat bort sina bästa år i ett konstant uselt Atlanta Thrashers har han antagligen inte fått den cred han förtjänar som spelare.
Chansen att han vinner?
Washington går inte att räkna bort, men de måste sannolikt ta sig igenom en motståndare i stil med Boston eller Tampa bara för att nå final. Det blir tufft som attan.
Ilja Kovaltjuk.Foto: Bildbyrån/Joel Marklund
6) Stephen Johns, Dallas Stars
"Stephen vem", kanske någon undrar. Men nej, det här är inte Uffes nördiga hipsterval. Det är en spelare som gått igenom helvetet på grund av hjärnskakningsbesvär de senaste åren och med mycket möda och hårt jobb kämpat sig tillbaka till isen. I en hjärtkrossande intervju med The Athletic öppnade Dallas Stars 28-årige back sig rejält och berättade bland annat att hjärntröttheten han upplevde efter sin senaste hjärnskakning blev så påtaglig att han föll ned i ett svart hål av depression och till och med fick självmordstankar. När han efter sin hett efterlängtade comeback tidigare i år sköt sitt första mål i en match mot New York Rangers – med sina föräldrar på läktaren i Madison Square Garden – kunde han inte hålla tillbaka tårarna. Och det kunde knappt jag heller. Efter det han har gått igenom är det svårt att inte heja på Stephan Johns. Att se honom med bucklan skulle leda till enorm gåshud – och antagligen några glädjetårar.
Chansen att han vinner?
Dallas är luriga. Känslan är att de spelar en strukturerad och disciplinerad hockey som passar utmärkt i slutspelstider, men jag vet inte om de har tillräckligt med offensiv eldkraft för att gå hela vägen.
Stephen Johns.Foto: Jerome Miron-USA TODAY Sports
5) Jason Spezza, Toronto Maple Leafs
När det kommer till avdelningen "gubbar som brinner för hockey" är Jason Spezza svårslagen. Nu 37 år gammal har den tidigare storstjärnan kommit till stadiet där han bara är glad och tacksam för att fortfarande få chansen att utöva sporten han älskar. De senaste åren har han slitit hårt för att bli en spelare som kan bidra med annat nu när hans fart och offensiva kvalitéer inte längre gör honom till en topp sex-forward. Sådant imponerar på mig. Det hade varit så jäkla enkelt för Spezza att bara kasta in handduken, räkna alla otaliga miljoner han har håvat in och vara nöjd över en karriär som varit fantastiskt bra – även utan en Stanley Cup. Men i stället tar han ett kontrakt med minimilön och kör på. Det vore fint om han blev belönad för det.
Chansen att han vinner?
Tyvärr, Toronto Maple Leafs trupp känns inte byggd för att gå hela vägen. Kanske inte ens halva. Det här blir sannolikt det sista vi ser av Spezza i NHL.
Jason Spezza.Foto: Eric Hartline-USA TODAY Sports
4) Pekka Rinne, Nashville Predators
Det har inte varit någon vidare säsong för den gentlemannamässiga finländaren. Innan grundserien pausades var känslan att Juuse Saros höll på att stjäla förstaspaden från Rinne. Men med det sagt är det knappast så att Saros skulle stå varje match i ett långt slutspel om Predators kan hitta formen. Rinne är under alla omständigheter den mest betydelsefulla spelaren i klubbens historia, en målvakt som gett dem ett stabilt fundament att bygga ett starkt lag kring. Hans stora chans kom när Preds gick till final mot Pittsburgh 2017, men som vissa av er kanske minns upplevde han inte sin bästa serie där. Rinne hade varit exceptionell ända fram till finalen, men släppte en hel del mjuka puckar mot Penguins. Sett till vad han har betytt för Nashville och vilken stor karriär han har haft skulle jag vilja se honom som vinnare innan det är för sent. Framför allt så att den där finalserien 2017 inte behöver solka hans fina resumé.
Chansen att han vinner?
Nashville är ett lag med fantastisk potential och jag blir inte förvånad om de klarar av att ta sig ett par rundor in i slutspelet. Men efter den besvikelse till grundserie de hade kommer det att krävas en uppryckning av episka proportioner för att det ska gå hela vägen.
Pekka Rinne.Foto: Christopher Hanewinckel-USA TODAY Sports
3) Henrik Lundqvist, New York Rangers
Lite bittert måste det ändå vara. När New York Rangers nu tycks ha vänt blad och är på väg att bli ett lag att räkna med igen förefaller Henrik Lundqvist ha förlorat sin plats på tronen han regerat från under så många år. Igor Sjestjorkin kom in i NHL som ett yrväder under 2020 och inom loppet av bara veckor – det gick faktiskt så fort att det var förvirrande – hade Manhattan fått en ny kung. Nu 38-årige Lundqvist har fortfarande ett år kvar på kontraktet, men med tanke på hans oklara status i organisationen känns det inte givet att han faktiskt är kvar i klubben när säsongen 2020/21 startar. Det känns lite ovärdigt med tanke på hur han bar klubben på sina axlar under så många år och fick dem att se bättre ut än de var. Lundqvist lotsade Rangers till finalen mot Los Angeles Kings 2014 på mer eller mindre egen hand. Där räckte man inte till mot en starkare lagmaskin. Var det första och sista chansen? Antagligen. Som laget är byggt nu borde Rangers vara mogna för en ny Stanley Cup-push något efter att Lundqvists kontrakt med klubben har löpt ut.
Chansen att han vinner?
Nog för att New York Rangers är en otäck motståndare för vilket lag som helst i ligan efter den transformation de har genomgått bara under den här säsongen, men att det här unga laget ska vara moget att vinna Stanley Cup redan nu känns orimligt.
Henrik Lundqvist.Foto: Adam Hunger-USA TODAY Sports
2) Patrick Marleau, Pittsburgh Penguins
1 723 NHL-matcher! Smaka på den. Patrick Marleau, som fyller 41 år i höst, är den spelare i NHL-historien som har spelat flest matcher i ligan utan att vinna Stanley Cup. Med tanke på att han också hunnit göra närmare 200 slutspelsmatcher och under många år representerat ett starkt San Jose Sharks får det anses vara anmärkningsvärt. Vissa har velat ge Marleau en loser-stämpel på grund av detta. I sin självbiografi hade exempelvis tidigare storspelaren Jeremy Roenick ett märkligt utspel om att Marleau var för mjuk och saknade passionen för att vinna något. Men sist jag kollade hade inte machomannen Roenick sitt namn på Stanley Cup heller. I stället för att jaga uppmärksamhet i media, likt Roenick gjort både före och efter karriären, har Marleau vunnit respekt tack vare sin lågmälda och seriösa framtoning. Att han klarat av att spela i världens bästa liga ända sedan han draftades som andra spelare efter Joe Thornton för 23 år sedan vittnar om en otroligt stor passion för sporten. Att få se Sidney Crosby hiva över bucklan till Patrick Marleau hade varit snudd på "ett Ray Bourqueskt" ögonblick.
Chansen att han vinner?
Den finns absolut efter trejden till Pittsburgh. Min återkommande inställning till Penguins är att jag aldrig kommer att räkna ut ett lag med Crosby och Malkin i laguppställningen. Med det sagt finns det en del lag i Eastern Conference jag tror mer på.
Patrick Marleau.Foto: Charles LeClaire-USA TODAY Sports
1) Oskar Lindblom, Philadelphia Flyers
Det finns ingen spelare i NHL jag håller tummarna för lika mycket som Oskar Lindblom just nu. Det han har gått igenom det senaste dryga halvåret sätter det mesta i perspektiv, för när allt kommer omkring är det här bara en dum lek vi råkar ha fattat alldeles för stort tycke för. Medan hans Philadelphia Flyers kämpade för en framskjuten position i tabellen gick den snart 24-årige Gävlesonen en mycket mer allvarsam strid på det privata planet. Den mot cancern. Att nu i juli äntligen få se honom repa sig från den, ringa i klockan efter sin sista cellgiftsbehandling och lämna sjukhuset var något av det mest glädjande jag har beskådat under ett 2020 som på så många sätt har varit präglat av oro, ångest och uppgivenhet. Philadelphia Flyers har nu anmält Oskar Lindblom till sin bruttotrupp inför slutspelet och – hur osannolikt det än må låta – ska man inte ha uteslutit möjligheterna till en comeback. Om jag blev gråtmild av att se Oskar lämna sjukhuset vette katten hur jag skulle hantera att se honom på isen i slutspelet. För att inte tala om att se honom vinna Stanley Cup. Blotta tanken får håret på armarna att resa sig.
Chansen att han vinner?
Goda, skulle jag hävda. Philadelphia Flyers har en otroligt intressant mix av spelare och samtidigt en bredd som gör dem väl utrustade för en lång slutspelsresa.
Oskar Lindblom.Foto: Nicole Fridling/Icon Sportswire
