* "Utan honom höll man Karlskrona-snitt"
* "Han var sensationellt bra"
* "Spontant känns kontrasten mellan honom och Robert Ohlsson stor"
* "Vansinnigt svårbedömda"
* Tabelltipset
* Så kan de ställa upp{{ PAYWALL LIMIT }}
Efter flera starka säsonger fick Robert Ohlssons tid i Djurgården ett trist slut. De gick visserligen till slutspel och störde Frölunda i åttondelsfinalen, men överlag var det en svag säsong för Djurgårdens del.
Nu är det mesta nytt, åtminstone utanför isen. En helt ny tränartrio har hämtats in - och frågan är om Barry Smith, Mikael Aaro och klubbikonen Nichlas Falk är rätt personer att få laget att studsa tillbaka igen?
LAGET I SIFFROR
Grafik: Robert Pettersson
BÄSTA NYFÖRVÄRV
Djurgården har värvat nio nya spelare till kommande säsong. Målvaktssidan är intakt, men på backsidan har Linus Arnesson och Josef Ingman plockats upp från Färjestad och Brynäs, medan Rasmus Bengtsson får en ny SHL-chans efter en succésäsong i allsvenska Tingsryd.
På forwardssidan har beprövade SHL-namn som Ludvig Rensfeldt och Filiph Engsund värvats från Örebro respektive Oskarshamn. Dessutom har AHL-forwardsen Matt Lorito och Paul Carey anslutit. Utöver det har unge Filip Cederqvist och veteranen Linus Videll dragit på sig Djurgårdströjan.
Det är den sistnämnde jag vill utnämna till det bästa nyförvärvet på förhand. Linus Videll är egentligen den enda "stjärnan" Djurgården värvat till kommande säsong. Han lär ha en högstanivå som håller just högsta möjliga SHL-nivå, men frågan är hur lång startsträcka han behöver i SHL efter att ha varit i KHL under ett decennium. Där har han ständigt varit en vass poängplockare och för det mesta legat runt 30 poäng. Så sent som 2018/2018 gjorde han en poäng per match för Dinamo Riga - och det säger egentligen allt om vilken offensiv kapacitet den här killen har.
I ett Djurgården som, i förmodad avsaknad av William Eklund och Alexander Holtz, har ytterst få poängstarka ytterforwards kommer det vara en rejäl press på Videll att leverera. Även om han lär behöva en startsträcka lär inte smekmånaden vara speciellt lång i hans återkomst till moderklubben (ja, det är faktiskt det). Men potentialen är skyhög.

Jani Lajunen och Linus Videll.Bildbyrån
UTROPSTECKEN
Jag var lite inne på det ovan: Jag tycker Djurgårdens stora styrka är centersidan. Håller alla sig skadefria har de Jacob Josefson och Sebastian Strandberg som två urstarka toppcentrar, och där bakom har de Ludvig Rensfeldt och Filiph Engsund som två starka botten sex-centrar. Dessutom skulle Paul Carey utan problem kunna gå in som center, om exempelvis William Eklund eller Alexander Holtz skulle komma hem och göra ytterforwardssidan lite "tjockare".
Jag vill heller inte utesluta att en sådan som Oscar Bjerselius slår sig in i laget och sätter avtryck. Bjerselius har en del egenskaper som gör att jag tycker han har kapacitet att spela i SHL redan nu. Det blir dock svårt för honom att peta undan någon av de övriga centrarna från start. Men är det något vi sett de senaste åren är det ju att Djurgården sällan har haft full centeruppställning...
En jämförelse som är intressant att göra är den mellan Kalle Östman och Ludvig Rensfeldt. Östman visade förra säsongen upp fina underliggande siffror och klev in mellan Eklund och Holtz där det behövdes. Men faktum är att Ludvig Rensfeldt till och med är en något bättre spelare om vi ser "over all". Östman är högst jämförbar när det gäller poänggörandet, men väger vi in andra faktorer är Rensfeldt bättre.
Gör vi samma jämförelse mellan Tom Wandell och Filiph Engsund är analysen svårare att göra. Där visar siffrorna att de är väldigt olika som spelare - men att Engsund stack ut i sin förmåga att driva spelet i ett i ganska trubbigt Oskarshamn. Wandell är emellertid en vassare målskytt.
Det känns som att Djurgården får en något mer balanserad centersida i år. Och om det skulle behövas är jag inte orolig för att Rensfeldt inte skulle kunna fylla upp en roll högre upp, vid skador.

Ludvig Rensfeldt.Bildbyrån
FRÅGETECKEN
Det finns en del frågetecken kring Djurgården. Är den tio man starka backsidan verkligen bra nog? Är Barry Smith en tränare för SHL, anno 2021? Och är ytterforwardssidan stark nog om inte William Eklund och Alexander Holtz skulle dyka upp under säsongen? Skulle båda återvända, ja då ser det helt plötsligt riktigt bra ut. Men fram till den dagen är jag ytterst skeptisk till om forwardsidan är tillräckligt kompetent för att laget ska kunna lyfta från förra säsongens tiondeplats.
När jag ställde upp min laguppställning för Djurgården (som kan ses i faktarutan nedan) valde jag att sätta nyförvärvet Cederqvist samt Manuel Ågren i en fjärdekedja - och det vittnar om bredd. Men jag undrar om skickligheten överlag är tillräckligt bra. Rhett Rakhshani imponerade enormt mycket förra året, och Linus Videll borde ha en del hockey kvar i sig. Men sen tunnas det ändå ut ganska snabbt. Niclas Bergfors vann den interna skytteligan förra säsongen, men det är nog inte så troligt att han gör en så bra säsong igen. Generellt är jag också en aning skeptisk till värvningar i Matt Lorito/Paul Carey-kategorin. De båda får dock gärna överbevisa mig.
Bredden är bra, men spetsen är nog en aning för tunn här och nu. Om Jocke Eriksson hittar en ersättare till de spelare man tappat, som värvas in inför eller under säsongen, måste det mer eller mindre bli en fullträff. Skulle de få in exempelvis Marcus Sörensen är jag beredd att revidera mitt tips, om man säger så...

Paul Carey.Bildbyrån
TRE NYCKELSPELARE
Marc-André Gragnani, back
Djurgården fick en enormt bra utdelning på sina "under säsongen-värvningar" 2020/2021. Rhett Rakhshani spelade sitt livs hockey, Bobby Nardella var en av SHL:s bästa backar - och Marc-André Gragnani satte starka avtryck under de blott fem matcher han hann göra för Djurgården förra säsongen. På de fem matcherna gjorde han 2+3 och visade utöver det upp ett storartat spel. Han var sensationellt bra för att vara en 34-åring som inte hade spelat på hela säsongen.
I en backsida som överlag känns ganska stabbig kommer Gragnani vara den viktigaste pjäsen. Han kommer få det otacksamma uppdraget att försöka täppa till åtminstone en del av det tomrum som Bobby Nardella lämnat. Så bra ska vi nog inte förvänta oss att veteranen är - men han kommer behöva vara Djurgårdens och en av hela SHL:s ledande backar från det att han ansluter i mitten av oktober. Att Gragnani återigen missar en del av säsongen är långt ifrån optimalt - men läget är ändå betydligt bättre än förra säsongen.
Sebastian Strandberg, forward
Jacob Josefson är kaptenen och ansiktet utåt för det här laget. Men med tanke på hans tuffa senaste säsonger, med återkommande skadeproblem, har allt mer av Djurgårdens spel i stället kretsat kring Sebastian Strandberg. Nu är Josefson förvisso återställd från alla sina skador, men hans trista historik gör att jag nu är beredd att utnämnda Strandberg till Djurgårdens lokomotiv och den viktigaste centern.
Siffrorna förra säsongen säger egentligen allt. Sebastian Strandberg spelade 35 av 52 matcher. På de 35 matcherna tog Djurgården 55 poäng. Det ger ett snitt på 1,57 poäng per match. Över en hel säsong ger det 81 poäng - vilket i sin tur var samma poängskörd som åttan Färjestad tog förra säsongen.
Utan Strandberg tog Djurgården tio poäng på 17 matcher - 0,59 poäng per match. Det hade gett 31 poäng över en hel säsong. Ett lika uselt facit som Karlskrona hade som nykomlingar...
Linus Andersson, forward
Linus Andersson visade glimtvis under debutsäsongen i SHL vad hans enorma bössa kan uträtta i ligan. Det blev "bara" tio mål, men känslan är att vi inom några år kommer få se honom skjuta det dubbla. Den här säsongen räknar jag med åtminstone 15 kassar från den 22-årige rajtaren.
Och det vill till för Djurgården att han verkligen tar ett kliv, ett ganska rejält sådant. Som jag var inne på tidigare tycker jag den där verkliga spetsen på forwardssidan saknas - men kanske kan de ha en ersättare till de poängstarka, tappade forwardsen i truppen redan?
Kanske heter han Linus Andersson?

Linus Andersson behöver slå igenom.Bildbyrån
HÅLL KOLL PÅ
Efter fem, överlag, mycket starka år är Robert Ohlssons tid i Djurgården över. En riktig järnkamin som sannerligen brunnit för klubbmärket. Med facit i hand stannade han ett år för länge. Eller om det möjligtvis är sportchefen som kört fast. Det kan man dividera om i all oändlighet.
Hur som helst har Djurgården nu tillsatt en helt ny tränartrio - och det är SHL:s kanske spretigaste men också mest spännande. Barry Smith, Mikael Aaro och Nichlas Falk kommer från helt olika håll och har hela olika bakgrund, och det återstår att se om det kommer bli problematiskt eller om det rent av kommer bli en styrka att de kommer kunna komma in med vitt skilda synvinklar.
69-årige Barry Smiths intåg i SHL är ett av de jag ser mest fram emot att följa. Spontant känns kontrasten mellan honom och Robert Ohlsson stor. Det är något att hålla lite extra koll på.

Får Barry Smith fart på Djurgården?Bildbyrån
SUMMERING
Under delar av säsongen var Djurgården en positiv överraskning, men efter en riktigt svag avslutning landade de till slut på en tiondeplats. Jag tippade dem elva. På så sätt går det väl ändå att hävda att säsongen snuddade vid godkänt.
Nu tippar jag dem återigen som elva. Det finns en del spännande element, och om Jacob Josefson och Sebastian Strandberg är friska och hela säsongen igenom kommer bara det ge Djurgården en poängmässig boost. Samtidigt hade DIF en väldigt bra utdelning på de värvningar man gjorde under förra säsongen, och det lag man avslutade förra säsongen med är klart starkare än det lag man inleder den här säsongen med. Väger vi dessutom in att de tappat en av SHL:s allra bästa tränare (som jag ändå vill hävda att Ohlsson är) finns det ytterligare anledning till oro för Djurgårdens del. Vissa spelare man tappat går heller inte att ersätta. Bobby Nardella var ett wild card som omvandlades till en jackpot. Eklund och Holtz var extremt billiga men också framträdande spelare. Dick Axelssons poängskörd ska också ersättas av någon. Dessutom är det få av nyförvärven som känns som givna succéer.
Backsidan har jag nämnt lite kort innan. Förutom Gragnani tycker jag det saknas riktiga toppbackar. Marcus Högström har alltjämt potential att vara en sådan, men hans karriärkurva har sakta gått åt fel håll. Jag vill inte räkna bort honom, men han behöver vända på trenden. Tobias Ekberg hade en okej debutsäsong i Djurgården, men jag hade förväntat mig mer. Linus Arnesson hade en direkt dålig säsong i Färjestad och behöver också vända på sin trend. Rejält. Josef Ingman behöver hitta tillbaka till den nivå han hade under delar av sitt första år i Brynäs - och Rasmus Bengtsson behöver bli en faktor direkt.
Ni hör, det finns väldigt mycket om och men kring Djurgårdens backsida som förutom de där namnen också innehåller stabile Tom Nilsson samt yngligarna Alex Brännstam, Pontus Johansson och Ludvig Hedström.
Josef Ingman och Marcus Högström.Bildbyrån
Mycket kommer i slutändan tillbaka till Barry Smith och hur han passar eller inte passar in som huvudtränare i SHL anno 2021. Meritmässigt är han det kanske tyngsta namnet vi någonsin haft i svensk hockey, med fem Stanley Cup-titlar i lite olika roller. Samtidigt har han ytterst sällan varit huvudansvarig som tränare. Han var det i Malmö under en säsong i slutet av 90-talet, under tre säsonger i KHL kring skiftet mellan 2000-tal och 2010-tal, samt i Lugano 2011/2012. Men vi får alltså gå tillbaka tio år för att hitta honom som huvudansvarig för ett lag. Sedan dess har han närmast uteslutande jobbat som spelarutvecklare, och alltså inte ens haft en officiell tränarroll.
Djurgården är vansinnig svårbedömda. Skulle alla bitar falla på plats, då har man ett lag som åtminstone kan slåss om en kvartsfinalplats. Inget snack om saken. Samtidigt känns det här som laget där det är kortast till en "superkris" där "allt går åt h-e", om man ska uttrycka det så. Är det någonstans det kan rasa ihop, likt HV ifjol, är det nog hos Djurgården. Samtidigt finns det en helt okej spelmässig grund att stå på. De underliggande siffrorna förra säsongen var kanske inte riktigt så dåliga som resultaten visade. Det var mest att de kändes så otroligt uddlösa. Lite likt Frölunda.
Utgångstipset hos mig är att Stockholmarna, likt förra säsongen, dansar kring slutspelsstrecket.
TABELLTIPSET
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11) Djurgården: Svårbedömda - laget där det är kortast till en "superkris"?
12) Brynäs: Där måste de utvecklas - annars är de i botten för att stanna
-------------------------------------------------------------------------------------------------
13) Timrå: Ett lag som är klasser bättre än senast
14) Oskarshamn: Har de gjort sin hemläxa?





