Måns Karlsson: 15 allsvenska spelare som kan hamna i SHL

• Uppges jagas av NHL-klubbar
• Okända backen har intresse runt sig.
• Han scoutas av SHL-lag.
• “Står Luleå skrivet i pannan på honom”
• De kommer riskera att bli av med ett gäng stjärnor - i år igen
• Kan han bli tidernas äldsta SHL-debutant?

Tre målvakter, sex backar och sex forwards på listan.

Dessutom: 

• Nycklarna bakom Djurgårdens lyft.
• Målvaktskarusellen i HockeyAllsvenskan.
• Flopp-importerna tvingas bort.
• Krisen i Västervik.
• Veckans lag.
• Mycket mer.

Läs också: Tio spelare i HockeyEttan som kan värvas till HockeyAllsvenskan. Desktop ad in article Mobile ad in article  

Det är den där tiden på året då scoutingen intensifieras och det går från löst snack till konkreta samtal. Snart kommer de första avslöjandena om spelare om är klara för en ny klubb till kommande säsong börja komma ut.

Jag har den här veckan tittat närmare på 15 allsvenska spelare som jag tycker borde få chansen i SHL kommande säsong. Notera att det inte rör sig om uppenbara stjärnor som Marcus Krüger, Anton Rödin eller Konstantin Komarek, som ju redan varit stjärnor på SHL-nivå eller till och med i ännu bättre ligor. 

Här tittar jag på sådana spelare som bara gjort någon strömatch här och där, och inte helt etablerat sig i ligan.{{ PAYWALL LIMIT }}

15 allsvenska spelare som kan hamna i SHL

Waltteri Ignatjew, mv, Mora

Det går att argumentera för att Moras finske målvakt varit hela ligans bästa spelare, tillika MVP, så här långt. Jag hade inte speciellt höga förväntningar på honom inför säsongen, och trodde att Andreas Ljunggren skulle ta hand om förstaspaden. I stället har Ignatjew varit så pass bra att Mora kände sig nödgade att göra sig av med den omåttligt populära Ljunggren för att han skulle få speltid.

Det finns till och med rykten om att NHL-klubbar följer Waltteri Ignatjew. Steget från HockeyAllsvenskan till Nordamerika kan verka långt, men så sent som tidigare i år såg vi ju Södertäljes Nikita Tolopilo ta det steget. Det är med andra ord inte omöjligt att Ignatjew lyckas med samma bedrift.

Men om det inte blir Nordamerika borde det finnas intresse från SHL. Jag vet att målvaktsmarknaden är extremt tuff och att det kommer öppnas ganska få platser i SHL kommande säsong. Men varför skulle inte Ignatjew kunna ta upp en kamp med Lars Johansson i Frölunda? Eller kanske till och med följa med det lag som går upp från Hockeyallsvenskan till SHL? Om han nu inte för upp Mora, såklart…

Joona Voutilainen, mv, Björklöven

Att Joona Voutilainen fortfarande spelar i HockeyAllsvenskan är rätt sjukt. Det säger också en del om hur tufft nålsögat att ta sig uppåt i seriesystemen är för en målvakt. Voutilainen var en toppmålvakt i ligan för två år sedan, förra säsongen var han nog topp-tre i ligan, och den här säsongen är det han och Ignatjew som är i en klass för sig i mitt tycke.

Om Björklöven skulle gå upp i SHL skulle jag inte ha några problem med att de behåller Voutilainen som en tänkt förstemålvakt, och sen plockar in en rutinerad keeper som får sparra Voutilainen och försöka sno förstaspaden av honom.

Skulle Björklöven däremot inte gå upp i vår heller så borde man få det tufft att behålla Voutilainen ytterligare en säsong. Jag gissar att han kommer få anbud från andra europeiska ligor också, som tyska DEL och finska Liiga, men han borde även få SHL-anbud.

Till skillnad från de andra spelarna på denna lista har Voutilainen redan spelat ganska mycket i en toppliga, då han gjort över 100 matcher i Liiga. Han har dock “bara” en säsong som förstemålvakt där, och jag ser dessutom Liiga som en serie som är ett par nivåer under SHL. 

Marcus Hellgren, mv, BIK Karlskoga

En av HockeyAllsvenskans mest underskattade spelare. Marcus Hellgren har gjort tre SHL-matcher för Oskarshamn, men runt 100 i såväl HockeyEttan som HockeyAllsvenskan. Nu är han 29 år och SHL-tåget håller på att gå, men jag ser egentligen ingen anledning till varför han inte skulle kunna fungera som en billig backup i ett SHL-lag. Jag hade ju hellre haft honom som backup i just Oskarshamn än Emil Kruse som backup där. Det säger jag trots att Kruse långt ifrån varit IKO:s största problem den här säsongen.

Hellgren är inne på sin tredje säsong i BIK Karlskoga och jag tycker han gör det grymt bra där. Nu ska han konkurrera om speltiden med Niklas Lundström, och då håller jag Hellgren högre.

Med en stark vår kanske han kan värvas in som en billig backup till ett SHL-lag? 

Axel Andersson, b, Djurgården

Axel Andersson har spelat 84 matcher i AHL, men väntar ännu på SHL-debuten. Backen gick ju nämligen via den kanadensiska juniorhockeyn och hann aldrig “göra karriär” i Sverige även om han gjorde drygt 40 matcher för Södertälje innan han åkte över, och sen gjorde ytterligare en säsong i Sverige som utlånad från Anaheim.

Andersson har bara spelat tio matcher för Djurgården den här säsongen, på grund av en skada, men jag tycker han kommit in och lyft dem med sitt intåg.  Han driver spelet bra, och Djurgården släpper varken till så många chanser eller så mycket mål när han är på isen.

Axel Andersson skulle definitivt kunna vara en spelare som värvas in till ett SHL-lag som sjätteback, med potential att vara en topp fyra-back år två - och kanske en back för första backpar år tre.

Jag tänker mig honom i Örebro eller Linköping, där han får jobba under Stefan Nyman eller Jeff Jakobs.

Roope Laavainen, b, Mora

En 25-åring som inte direkt får de största rubrikerna, eftersom han först spelat i Kristianstad i en dryg säsong och nu huserar i Mora. Mora riskerar att återigen tappa ett gäng spelare till SHL, och jag ser Laavainen som en möjlig spelare som kan hamna där.

Han har helt okej underliggande siffror, är stabil i båda zonerna och framför allt är han fortfarande på väg uppåt i sin karriär. 

Laavainen är också en sådan där back som skulle kunna hamna i det lag som går upp i SHL från HockeyAllsvenskan. Och han skulle inte göra bort sig.

Simon Åkerström, b, Tingsryd

En av HockeyAllsvenskans bästa backar. var rejält på uppgång för några år sedan, då han imponerade i Björklöven och tog klivet till den finska ligan. Där stämde det dock inte alls för Åkerström, som via Västerås hamnade i Tingsryd där han funnit sig till rätta.

Lite i skymundan har Åkerström där blivit en backgigant, som imponerar både offensivt och defensivt i ett annars ganska dåligt lag. Om han inte får chansen i SHL kommande säsong borde han åtminstone få chansen av en toppklubb i HockeyAllsvenskan, eller i typ Österrike eller Tyskland.

Simon Åkerström har fyllt 29 när nästa säsong börjar, och förtjänar då att för första gången få chansen i SHL. Går han i pappas fotspår och hamnar i Luleå? 

Viktor Grahn, b, Södertälje

är den på den här listan som gjort flest matcher i SHL: 50. Den senaste säsongen han gjorde i toppligan var dock så längesen som 17/18. Och han var ofta sjundeback de 37 matcher han noterades för den säsongen. Att kalla Grahn för etablerad SHL-back vore med andra ord grovt överdrivet, och därför kvalificerar han sig för den här listan.

Viktor Grahn gjorde närmare 30 poäng för Kristianstad förra säsongen, men fick förra säsongen nöja sig med sju. Han fick dock chansen i Rögle i SHL vid två tillfällen, så han gjorde det uppenbarligen bra i KIK ändå. Den här säsongen är han redan förbi fjolårets vad gäller poängen.

Men Grahn är en så pass stabil back att han inte ska bedömas för poängen i första hand, utan för ett bra tvåvägsspel. Han är 25 år och fyller 26 lagom till nästa säsong, så det känns som en perfekt värvning för SHL-klubbarna. Han kommer vara billig och kan ta en roll långt ned i laget, med potential att kliva fram i hierarkin.

Tim Theocharidis, b, Kalmar

Höstens stora sensation i HockeyAllsvenskan. håller fortfarande ett poängtempo som skulle se honom slå Johan Åkermans poängrekord för backar i HockeyAllsvenskan. Det säger egentligen allt.

Hans offensiva underliggande siffror är brutala, men i defensiven finns det en del att önska för Theocharidis del. Det kan mycket väl kosta honom en plats i SHL. Det känns kanske troligare att han hamnar i typ Österrike, Tjeckien eller Slovakien. Men om något lag, typ Oskarshamn om de håller sig kvar, vill chansa på en billig “Kodie Curran-kopia” som sannerligen är “high risk-high reward” så är det Theocharidis man ska titta på.

Det är ett långskott att han hamnar i SHL, men det vore onekligen spännande att se hans offensiv i den ligan också.

Erik Norén, b, Kalmar

Listans stora doldis. Den idag 22-årige Norén står faktiskt noterad för 20-talet SHL-matcher för Örebro, men har mestadels tillbringat sin hockeykarriär i HockeyEttan. Nu var han med och “spelade upp” Kalmar i andradivisionen och väl där har han imponerat direkt.

Norén har gjort åtta poäng på 19 matcher, och är en av lagets toppbackar tillsammans med Theocharidis och Roni Allén. 

Jag hör att det surras om att större klubbar är ute efter Noréns signatur, och kanske kan han spela sig hela vägen till ett SHL-kontrakt (med utlåning år ett?) till kommande säsong?

Jack Kopacka, fw, Brynäs

Den hockeyallsvenska skyttekungen Jack Kopacka har många egenskaper som borde göra honom intressant för SHL-klubbarna. Dels målsinnet, såklart, men också hans totala oräddhet för att ta pucken mot kassen och ofta på egen hand skapa målchanser.

Jack Kopacka säger sig vilja stanna i Brynäs, även om de blir kvar i HockeyAllsvenskan, men jag skulle heller inte bli förvånad om han får SHL-anbud till sig under eller efter säsongen.

Den Anaheimdraftade forwarden fyller 26 år under våren, och är i en bra ålder för att ta klivet upp. Stalltipset är dock att han blir kvar i Brynäs, även om det blir fortsatt spel i allsvenskan.

Wiktor Nilsson, fw, Djurgården

Wiktor Nilsson var en av förra säsongens stora positiva överraskningar för Djurgården. Den här säsongen är han en av få som ens kommer undan med godkänt. Nilsson har tagit ytterligare kliv i sitt spel och får nu räknas som en etablerad nyckelspelare för stockholmarna.

Han är så pass bra att han borde få SHL-anbud på bordet.

Nilsson är tacksam utifrån att han absolut har en offensiv ådra, det har han visat i såväl juniorhockeyn som i HockeyAllsvenskan, men inte behöver göra poäng för att vara nyttig. Han kan ta en roll i en tredje- fjärdekedja och bidra med sitt fysiska och intensiva spel också.

Jag ser framför mig hur han kan få ungefär den karriär William Wikman fått i SHL. En begränsad roll år ett, och en betydligt mer framträdande roll år två.

Marcus Eriksson, fw, Södertälje

Listans kanske mest kontroversiella namn? Marcus Eriksson kommer fylla 39 år innan nästa säsong startar och det vore såklart sensationellt om han vid den åldern får debutera i SHL.

Men ärligt talat: Varför inte plocka in honom på ett ettårskontrakt och chansa på att han håller även där?

Marcus Eriksson är en av tidernas bästa allsvenska spelare, och vi har ju sett på både Patrik Karlkvist och Henrik Björklund att det går ett etablera sig som en ruskigt bra SHL-spelare högt upp i åldrarna efter en lång och magnifik allsvensk karriär.

Eriksson toppar för fasen allsvenskans poängliga. Ge honom chansen, för bövelen!

Ludvig Levinsson, fw Mora

En doldis som hade SHL-intresse runt sig redan inför den här säsongen, och som jag vet haft SHL-klubbars blickar på sig även den här hösten.

spelar dessvärre bara tredjekedjeminuter, och det är knappast optimalt om man ska spela sig till ett SHL-kontrakt, men han gör det så pass bra att jag ändå tror det kan bli SHL-spel.

Han ligger faktiskt och nosar runt topp tio-strecket när det gäller poäng per spelad minut, och bidrar alltid med ett hårt jobb.

Levinsson tillbringade sin juniortid i Frölunda. Kan de vara ett alternativ? Jag tycker också han passar in i lag som Malmö och Växjö där han lite i skymundan kan jobba sig uppåt i hierarkin. Det är också klubbar som värvat ganska mycket från HockeyAllsvenskan genom åren.

Emil Alba, fw, Södertälje

En av höstens stora succéer. Poängmässigt är Emil Alba på god väg att krossa sitt tidigare poängrekord, och nu kanske han till sist kan spela till sig ett SHL-avtal?

Alba har ju en storlek/fysik som är nyttig, och som gör honom stark i sargerna och runt kassen. När han nu dessutom klarar av att omsätta det till poäng borde han i alla fall vara intressant för flera SHL-lag. Spelartypen han är gör ju att det står “Luleå” skrivet i pannan på honom. Jag menar, tänk om han kan ta den roll som Oscar Eklind tagit i år ifall Eklind skulle försvinna till NHL efter säsongen? Jag ser det inte som helt osannolikt.

Måns Carlsson, fw, Mora

13, 32, 39, 26. Det är s poängskördar under hans fyra hela säsonger i Mora. Den här säsongen har han gjort 15 poäng, och trendar mot en ny säsong där han är uppe och nosar på 40 poäng. Det känns som att det kan vara dags för honom att till sist få den där SHL-chansen nu. Jag har sett betydligt sämre spelare än honom få SHL-kontrakt de senaste åren.

Mora gör väldigt mycket som är väldigt bra, det är därför fyra av 15 spelare på en här listan spelar för Mora, och Carlsson är ett exempel på vilka steg man kan ta i den klubben.

Carlsson fyller 27 lagom till säsongsstart nästa höst, och jag tycker att det borde räcka med fem år i HockeyAllsvenskan för honom. Han har egenskaper som borde göra honom till SHL-spelare.

14 lag - 14 tankar

AIK: AIK gjorde en riktig plattmatch mot Tingsryd i måndags - men vann ändå. Det är väl en styrka i sig.

Jag vill dock framför allt, som så många andra, slå ett slag för Anton Blomqvists minst sagt uppmärksammade intervju med TV4 i måndags. Den var retoriskt perfekt, den var reflekterande och känslomässig på samma gång - och han höll inte på med teatraliska utspel som att slita av sig sitt headset eller storma därifrån. Han avslutade med att önska “trevlig kväll” trots sina verbala utspel.

Det går egentligen inte att hantera en intervju, om vi ens ska kalla det för intervju, bättre.

Och förresten: Jag beklagar sorgen efter din mormor, Anton.

Almtuna: Almtuna är ett av seriens kallaste lag. Utan den där segern mot BIK Karlskoga hade det varit superkris.

Jag vill hämta en bild från hockeysiffror.se, som visar hur dåliga Almtuna egentligen är. Man är ett bottenlag rent spelmässigt, och har levt mycket på ett bra målvaktsspel. Richard Kimby och Tony Mårtensson har hyllats för vad de gjort med små medel, även av mig, men om det nu är så att Kimby är klar för Djurgården får de hålla tummarna för att han kan sätta ett bättre grundspel när han får ett bättre spelarmaterial.

Skulle jag titta mot en “up and coming” tränare i HockeyAllsvenskan skulle jag personligen blicka mot Kalmars Viktor Tuurala eller Moras Daniel Hermansson.

BIK Karlskoga: Djurgårdens Olle Liss och Albin Grewe samt BIK Karlskogas Viktor Lennartsson och Hampus Plato stängdes av i två eller tre matcher efter storbråket på slutsignal för en vecka sedan.

Tramsigt, säger jag.

Jag förhärligar inte slagsmål på något sätt, men i min värld fanns det ingen i det här bråket som gjorde något som ska leda till avstängning.

Björklöven: Björklöven lånade i veckan ut till den finska storklubben (och Juusolas moderklubb) Kärpät. Det säger ändå något att en finsk toppklubb lånar en spelare som inte är helt ordinarie i HockeyAllsvenskan.

Jag gillar Juusola och kan tycka att han borde fått spela mer i Björklöven. Han är i alla fall för bra för att sitta som sjundeback i HockeyAllsvenskan. Eller åttondeback, som han ju blev i och med Brandon Mannings intåg.

Brynäs: Brynäs har, med rätta, fått mycket kritik för sitt spel den senaste tiden. De var otroligt bleka mot framför allt Tingsryd och Södertälje, men var väl okej mot Västervik och Nybro och blixtrade stundtals till mot AIK.

Trots formsvackan har de bäst poängsnitt i ligan - och faktum är att man också varit bättre i mer eller mindre alla de där matcherna ovan sett till expected goals. Inte med någon stor marginal, ska dock sägas. Men det visar ändå att Brynäs är med i matcherna också när man spelar som allra sämst. Med ett bättre målvaktsspel hade de lika gärna kunnat kunnat vinna, trots de stundtals usla prestationerna.

Djurgården: Djurgården har hittat formen, och tiden som bottenlag är garanterat över nu. Nu kan man i stället börja blicka mot en topp sex-placering. 

Lyftet har kommit i och med Michael Holmqvists intåg som tränare, och han hyllas såklart. Men har spelet blivit så mycket bättre? Nja, egentligen inte. Djurgården är ett bra lag, men inte jättebra. Det som däremot har hänt är ju att målvaktsspelet blivit väldigt mycket bättre sedan “Honken” tog över.

Med det målvaktsspel Djurgården hade i början av säsongen tar man inte speciellt många poäng. Med det spel Andrén visat upp nu (även om ett av målen i måndags var billigt) ger han Djurgården chansen att vinna varje match.

Det är klart att det här ger Michael Holmqvist och hela Djurgården arbetsro - men det är inte bara en coacheffekt som gjort att det börjat se bättre ut nu.

Kalmar: Kalmar valde att ta in veteranen som komplement till , och det känns som en klockren lösning eftersom Alexander Hellnemo haft det så jobbigt.

Engstrand är en ytterst kompetent allsvensk målvakt, som nu kommer från en mycket fin tid i Klagenfurt. Helt plötsligt har nykomlingen Kalmar ett av ligans mer intressanta målvaktspar.

Mora: Det blir mycket målvaktsfokus nu, och det beror ju på den karusell som dragit igång på den fronten den senaste tiden. Att Andreas Ljunggren skulle lämna Mora mitt i säsongen…det såg jag inte komma. Han är en bra målvakt på allsvensk nivå. Men det säger ju, som jag var inne på tidigare, en hel del om hur bra Waltteri Ignatjew varit.

Ljunggrens ersättare Emil Zetterquist är en målvakt jag inte riktigt törs bedöma ännu. Jag gissar att han är billigare än sin företrädare, och så länge Ignatjew håller uppe den nivå han gör nu kommer inte Mora förlora något på det här draget. Men det är klart att det känns betydligt mer riskabelt att han en så oerfaren backup, jämfört med Ljunggren.

Östersund: Förra veckan skrev jag ju en lista över “tio importer som kan leva farligt”. Där hade jag med - men inte . Mismash plockades bort från min lista som sista spelare. Sen tog det någon dag - och sen var Mismash borta. Jag trodde verkligen på honom, men det blev aldrig bra.

Men nog kommer D'Orio också ryka? Östersund plockade ju som bekant in just Ljunggren, och behöver inte längre D'Orio. Jag skulle gå med Mantler/Ljunggren som mitt målvaktspar om jag vore Östersund.

Jag räknar med att D'Orio lämnar inom kort.

Nybro: Med på den där listan över importer som levde farligt hade jag också med Alex Tonge - och han har nu lämnat. Jag såg egentligen ingen annan utväg än att han skulle tvingas bort, så det var ett ytterst väntat beslut från Nybros sportsliga ledning.

In kommer i stället , som inte alls fick det att stämma i allsvenskan ifjol men som nu varit en av HockeyEttans bästa spelare. Jag säger så här: Jag tror inte han kommer vara sämre än Tonge. Däremot är han säkert billigare. 

Jag tycker Rasmus Aro, Nybros sportchef, agerat helt rätt här.

Här ger förresten HockeyEttan-experten Mikael Mjörnberg sin syn på Grönhagen.

Södertälje: Nu är det dags att ta sig igenom det här som varit förra veckans största snackis i svensk hockey: den så kallade publikskandalen i Scaniarinken. Till att börja med: Jag tycker bengaler och annan pyroteknik kan vara häftigt på fotboll och andra utomhussporter. Men jag förstår inte otyget att man ska ta in det på inomhussporter. Att det skulle bli en match som skulle slutföras utan publik, det låt tyvärr lite på lut. 

Tycker jag det är rätt tillvägagångssätt, då? Nja, där är jag inte riktigt lika säker. Att tömma en arena helt och hållet och sen slutföra matchen är inte riktigt schysst eller rättvist mot någon. Och framför allt lär det knappast lösa problemet på sikt. Det är en annan sak om det är fullständigt upplopp i  hela arenan, som det var i några Stockholmsderbyn för drygt tio år sedan.

Tingsryd: Tingsryd var överlägsna mot AIK i måndags - men föll ändå. Sådana förluster har TAIF inte råd med. De kan tyckas ligga ganska bekvämt i tabellen, men det beror ju på att de spelat fler matcher än resten. Ser vi till poängsnitt ligger de på 1,18, medan Västervik och Östersund ligger på 1,0. Man har närmare till kval än till slutspel. Kalmar, på den sista slutspelsplatsen, snittar nämligen 1,42 poäng per match.

Jag är lite orolig för Tingsryd.

Västerås:Konstantin Komarek bröt förra veckans match mot Södertälje, med någon form av skada. Hur allvarlig den är, det vet vi inte ännu. Men utan honom har Västerås en centersida som helt enkelt inte håller. Kyle Topping är för all del bra, och en målgörare av rang, men där bakom är det riktigt tunt.

Kliver in som center, eller hur resonerar Karl Helmersson där? Oavsett vem de väljer finns det ingen i truppen som ens är nära att kunna ersätta Komarek.

Västervik: Förra veckan kom ett besked som knappast var speciellt positivt för Västervik. Västervik har nämligen flera tidigare oupptäckta skulder som går upp till 1,8 miljoner kronor. Ordförande Urban Widén sa att det var “mycket pengar” men “också ganska lite pengar om man slår ut det över åtta månader”.

Jag är ingen ekonomisk expert på något vis, men till och med jag förstår att 1,8 miljoner kronor är mycket för en liten klubb som Västervik.

– Dyker det inte upp en massa ytterligare skulder vi inte vet om så är jag inte orolig, säger Widén till VT. 

Jag vet inte…jag tycker det känns som ett lite naivt uttalande av Widén. Jag förstår att han vill gå ut och lugna de som är oroliga, och kanske skicka en signal mot ligan att de har läget under kontroll. Men det är något i det här som inte smakar speciellt bra…

Jag är mer orolig än vad Widén tycks vara.

Veckans Lag

Målvakt: Viktor Andrén, Djurgården (1)

Backar:Axel Andersson, Djurgården - , Södertälje

Forwards:Kyle Topping, Västerås (2) - Miks Indrasis, Brynäs (1) - , Mora (1)

TV: Veckans Studio Oddset Hockey