Viktor Andrén om klubbytet: "Det var stress, stress, stress rakt igenom"

UPPSALA (Hockeysverige.se)

Ofta har Viktor Andrén setts som den givna tvåan i klubbarna han spelat för. Inte minst under sin tid i Växjö då han ofta fick se Viktor Fasths matcher från bänken. Inför förra säsongen tog han därför klivet över till Brynäs, men gång efter annan fick han följa matcherna från sidan. Inte minst i inledningen av den här säsongen då finske Veini Vehviläinen köptes in som etta. 

Något som nu fått 27-åringen från Mariestad att bryta kontraktet med Brynäs och flytta till Almtuna där målvaktstränaren Micce Andreasson idag jobbar, men det var framför allt i Växjö karriären tog fart och där han blev svensk mästare 2018. 
- Jag sökte hockeygym, som alla gjorde och gör fortfarande, i olika elitklubbar, men kom inte in någonstans. Jag blev kvar hemma i Mariestad. En dag fick jag förfrågan om att komma ner och provspela för Växjös J20. Det var då klubben hade tagit sig upp till SHL, berättar Viktor Andrén då hockeysverige.se träffar honom för en intervju i Almtunas hemmahall.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Andrén fortsätter:
- Idag kommer jag inte ens ihåg hur provspelningen gick, men förmodligen gick det bra. Växjö frågade om jag ville komma och spela J20 där. Klart att SuperElit lockade och på den vägen var det. 

“STOR IDROTTSMAN – ÄNNU STÖRRE MÄNNISKA”

Under tre säsonger i Växjö fick Andrén jobba tillsammans med Viktor Fasth, en person han är imponerad av. 
- Klart att Viktor har betytt väldigt mycket för mig på många sätt och vis. Sedan tror inte jag riktigt på det här med att se och lära till en början. ”Han gör lite så”. Sedan blir det vardag och du har då redan sett hur han jobbar. Då måste du få känna på det själv. 
- Jag tror mer på ”learning by doing”. Du måste vara där ute och begå dina misstag själv, lära av dom, gå vidare och inte bara se hur andra gör det. 
- Som du säger fick jag se Viktor nära, men det jag tar med mig mest från honom är framför allt hans vinnarskalle. Jag har aldrig varit med om något likande eller tror att jag kommer få vara med om det igen. Framför allt fick jag uppleva hur han tog sig an dagarna. Han fick mig att inse vad det innebär att vara professionell. Även där var han exemplarisk.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Vad innebär det att vara just professionell?
- Alla dom här tråkiga bitarna. Det är inte bara att gå ut på isen, träna och åka hem. Det handlar mer om att ta hand om kroppen så du klarar av att göra det som krävs varje dag. Det var dom bitarna Viktor var väldigt bra på. 
- Viktor hade sina skavanker då han kom tillbaka till Sverige igen. Han var ingen kille som kastade sig runt ute på isen och skulle rädda varje puck bara för att. Han visste att gör jag det här kanske jag drar en ljumske eller var det nu kunde vara.
- Han hade sin ”gameplan” på träningar som gjorde att han sparade sig till då det verkligen behövdes. Mycket handlade annars om tiden innan träningarna. Vad han gjorde i gymmet och gjorde varje morgon för att få i gång kroppen innan träningen. Också hur tog han sedan hand om kroppen efter träningen. Det är dom bitarna som jag är ganska säker på gjorde att han spelade till det att han var 39 år. 
- Han sa själv att han slutade då han kanske spelade sin bästa hockey under hela sin karriär. Det gjorde han, som sagt var, då han var 39 år gammal. Då kan du inte bara flänga runt för att flänga runt eller för att du har en tränare som tycker att det ska vara så. Viktor visste precis vad han behövde göra för att hålla och det lyckades han med. Är det något jag är otroligt imponerad av är vad han lyckades åstadkomma sista säsongen. En stor idrottsman, men en ännu bättre människa. 

“FICK INTE LEVA FULLT UT”

Efter tre säsonger som tvåa bakom Viktor Fasth valde alltså Viktor Andrén att lämna Växjö för spel med Brynäs. 
- Jag satt bakom Viktor Fasth, ett stort affischnamn som kom hem till svensk hockey, under tre år. En av dom största målvakterna vi haft. Jag kände att jag kom lite i kläm och fick inte leva ut fullt ut. Det ville jag ta mig ifrån. Komma bort och, så som jag såg det på förhand, konkurrera på liknande villkor.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Fanns det då flera alternativ än Brynäs?
- Ja, det fanns andra alternativ. Jag såg Brynäs… Samuel (Ersson) hade spelat en säsong i SHL. Jag visste innan att han var en duktig målvakt. Valet föll på Brynäs eftersom jag och Samuel kunde sporra varandra. 

“BLEV BARA FEL”

Säsongen 2020/21 blev som bekant stökig för ett Brynäs som lyckades hålla sig kvar i SHL efter kvalspel mot HV71. Säsongen kantades även av tränarbyte, spelare som anmäldes för misshandel och våldtäkt, vilket personerna i fråga friats från, och ideliga Covid-avbrott. 
- Det var så många delar som helt enkelt blev fel. Jag tyckte inte att det fanns någon trygghet någonstans då jag flyttade upp. Jag kom då från den kanske stabilaste föreningen inom svensk hockey. En klubb som gjort rätt saker hela tiden. Annars hade Växjö inte haft tre SM-guld på sex år. 
- Brynäs var tvärtom. Det är en förening som under många års tid har kämpat, men inte fått till det. Det har varit många olika tränare, spelare och helt enkelt en stor ruljangs. Brynäs trodde att dom var redo för en nystart, vilket jag förstår att man trodde.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Men det blev enligt Viktor Andrén i stället en väldigt speciell säsong. 
- Det var ett spelschema som hela tiden ändrades och ett spelsystem som var nytt för alla. Annars kanske man har en kärntrupp som varit med om spelsystemet under ett par år, men nu var det ett nytt sätt att tänka hockey för alla. 
- Svårast är att lära en gammal hund att sitta. Vi hade flera etablerade spelare som det också var nytt för och rörde till det. Det tog tid och dessutom då med matcher som blev inställda och flyttade… Det var så mycket som pågick samtidigt så det blev bara fel. 

Fick ni ingen lugn och ro i gruppen?
- Gruppen, jag tycker att det var lugn och ro i den. Klart att det skapades stress när vi såg lag som vi jagade spela en kväll och lyckades vinna. Typ att tillexempel Linköping åkte till Ängelholm och lyckades vinna. ”Då måste vi också vinna”. 
- Vi skapade vår egen stress. Den tycker jag tog sig in i omklädningsrummet och vi där inne är inte mer än människor. 

“INGEN GLÄDJE, BARA LÄTTNAD”

Trots stress och press klarade Brynäs kvalet mot HV71.
- Någonstans tror jag ändå att vi kände och visste att vi hade ett bra lag. Inför kvalet, när Brynäs gjorde förändring på ledarsidan och fick in två nya som kom in i omklädningsrummet, det dom försökte göra och gjorde bra var att ta bort den här stressen och lugna ner alla. 
- ”Ni är duktiga hockeyspelare och det kommer inte avgöras på om vi svänger höger eller vänster där ute. Det är snarare hur mycket vi lyckas släppa pressen på klubban.

Peter Andersson fick lämna till förmån för Josef Boumedienne och Nils Ekman.
- Jag tycker att det var den stora skillnaden, nya röster som fick det att pysa ur lite från den här ballongen som var.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Det var såklart speciella känslor då det stort klart att Brynäs grejade nytt kontrakt medan HV71, där flera av Viktor Andréns vänner spelade, degraderades till Hockeyallsvenskan. 

- Allt var så konstigt eftersom det inte var glädje utan jag var egentligen bara lättad. Jag tror att jag talar för alla som håller på med det här, att man inte vill vara med om att åka ur med en förening oavsett nivå. 
- Man kanske stundtals tar på sig lite för stort ansvar personligen. Vi är ändå många som jobbar i och runt det. 
- Jag känner en del av spelarna i HV71 och såg såklart att dom kände ett stort misslyckande gentemot sin förening. Som jag sa var det ingen glädje utan bara lättnad. Tiden efter… Det höll faktiskt i sig ganska länge. En konstig känsla.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Inför säsongen 2021/22, hur gick dina tankar kring speltid, din roll i Brynäs och så vidare?
- Förra säsongen blev så långt ifrån som möjligt vad jag hade kunnat tänka mig. Det blev total pannkaka. 
- Mitt i det, när Micce Andreasson kom in i Brynäs, hjälpte han mig att hitta ett spel som jag vågade tro på. Han lyckades så ett frö hos mig som egentligen bara växte för varje vecka som gick. Det där höll i sig över sommaren och in på försäsongen. 
- Det här gjorde att jag kände att jag kunde komma tillbaka och det gick inte en dag utan att jag trodde på att jag skulle klara av det. Det här var också anledningen till att jag ville fullfölja mitt kontrakt som jag hade. 

“SKAPADES EN PRESTATIONSÅNGEST”

Hur upplevde du att säsongen i Brynäs blev för din personliga del?
- Det blev inte som jag hade hoppats på och är en grej som jag så här i efterhand blir lite besviken på, branschen i sig. Jag kan mina siffror från tiden i Brynäs, vet att det handlar om att vinna matcher och har varit inne i det här under så många år. 
- Samtidigt, sedan min tid, inte bara i Brynäs utan i Växjö också, vet jag hur branschen fungerar. Jag kunde spela bra och göra bra prestationer. Då fick jag också höra att jag hade gjort en bra prestation, men ändå fick jag efter det sitta på bänken i tre veckor. 
- Det där blev återkommande och vad som skapades hos mig då var en form av, om jag ska sätta ord på det, prestationsångest. Varje gång jag skulle ut och spela match var det som något jag aldrig hade gjort förut.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Kan du utveckla hur du menar?
- Jag kände att jag behövde hålla nollan för annars skulle jag inte få spela nästa match. Jag ville ju spela. 
- Att det var så här under en så lång tid skapade, som jag sa, prestationsångest och lite hjärnspöken hos mig. Till slut var det som jag inte visste hur man spelade en match. Det kändes som en annan sport och helt plötsligt kändes det som pucken gick i 200 kilometer i timmen. Det var stress, stress, stress rakt igenom. Det var den här biten jag var tvungen att ta mig ut och bort ifrån. 
- Som Henrik Lundqvist en gång sa ”90 procent av målvaktsjobbet är mentalt”. Om jag då kan spela avslappnat på träning men matcherna är som High Chaparal är det någonting som inte är i balans. 

Känner du en besvikelse över tiden i Brynäs?
- Nej, det gör jag inte. Besvikelse är fel ord. För mig, precis som laget och föreningen förra säsongen, blev det bara fel. 
- Samtidigt, utan min tid i Brynäs och mitt personliga misslyckande i den föreningen, hade jag inte träffat Micce. Utan det hade jag inte känt mig så säker i mitt spel som jag gör idag. 

“KUL ATT SPELA HOCKEY IGEN”

Hade Micce Andreasson en stor roll i att du hamnade här i Almtuna?
- Självklart. Det är inget snack om saken. Det var även han som fick hit mig förra säsongen så jag fick spela några matcher. Dom tog emot mig väldigt väl här och det var då jag började känna igen att det var kul att spela hockey. 
- Redan där såddes ett frö och när jag för några veckor sedan fick höra att det var ett alternativ för mig att spela här var det inget att tveka på. 

Hur har första tiden här varit?
- Den har verkligen varit jättebra. Återigen har jag blivit väldigt bra omhändertagen här och har det väldigt bra. Det är kul att spela hockey igen. 
- Dessutom tycker jag att vi har ett väldigt intressant lag. Ett bra lag även om jag ännu inte fått se hela laget eftersom det varit både skador och sjukdomar. Det ska bli en väldigt intressant vår här och jag tror verkligen vi kan åstadkomma någonting. 
- Jag är imponerad av föreningen eftersom dom gör bra saker utifrån förutsättningarna som finns här. Det är roligt att kunna vara med och bidra där.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Hur går tankarna inför kommande säsong?
- Ännu så länge har jag inte och vill inte börja tänka på det. Dom nitlotterna har jag gått på förr, att måla upp för stort. Jag har också sagt till min sambo där hemma att vi ta den biten då det kommer. Jag har en agent som jobbar för mig och utefter vad han får fram får vi ta ett beslut. 
- Jag ser min tid i Almtuna som att förhoppningsvis kunna visa upp mig igen för att studsa tillbaka och helt enkelt ta mig vidare. 

“ÄR INTE HOCKEYINTRESSERAD”

Du är från Mariestad, hur stark var hockeyn där då du växte upp?
- Det var så länge sedan så jag knappt kommer ihåg, säger Andrén med ett leende och fortsätter:
- Det var inte så mycket annat att göra där. Jag kom ganska tidigt in på spåret hockey. Min ålderskull var så pass få och vi hade problem att få ihop lag till våra matcher, vilket gjorde att jag fick spela hela tiden. 
- Jag kommer ihåg att 92:orna, jag är 94:a, var 50 stycken och för många. Att vara målvakt där, dom kunde vara sex olika så det var inte säker att du spelade varje vecka. Vi snackar då om killar i tioårsåldern.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Har du alltid varit målvakt?
- Ja, brorsan är två år äldre och målvakt så grejerna har alltid funnits där. Jag hade förmånen att vara själv i mitt lag som målvakt hela tiden och fick spela mycket, vilket var det som var roligt. 

Fanns rivaliteten med Skövde även på juniorsidan?
- Ja, ja… Jag fick inte riktigt på allvar känna den på seniornivå. Jag var med någon gång, men då spelade jag inte. 
- På juniorsidan fanns den absolut. Det går inte säga något annat om det. Samtidigt, 18-åriga killar som stångas och skriker åt varandra ute på isen, det var lite som det var. 

Såg du några av derbyna från läktaren?
- Ja, det gjorde jag. I alla fall någon match, men jag har aldrig varit och är inte hockeyintresserad så jag kollar inte hockey. Jag kunde springa på hallen när dom tränade för då kunde jag, så att säga, se dom mer i action. 

PENDLAR MELLAN GÄVLE OCH UPPSALA

Vad har du för intressen vid sidan av hockeyn?
- Idag ser det lite annorlunda ut än vad det gjorde då jag var yngre. Då satt jag väldigt mycket framför datorn, men spelade även mycket TV-spel. Det har jag mycket i min historik och lade mina timmar. 

Men under bussresorna med Almtuna blir det inte speciellt mycket TV-spel. 
- Nej, det där har jag kommit ifrån under senaste åren. Det ser inte riktigt likadant ut längre. Idag har jag sambo och två hundar så mycket av dagarna handlar om vardagslunken precis som det gör för många andra. 
- Promenader, åka och handla. Idag (läs: tisdags) blir det att åka hem, vila och sova lite. Vardagen rullar på lite annorlunda idag jämfört med då jag inte behövde ta hand om dom sakerna.  Desktop ad in article Mobile ad in article

Gävle är fortfarande “hemma” för Almtuna-målvakten. 
- Jag bor kvar i Gävle. Det fungerar okej att pendla. Vissa dagar är såklart jobbigare än andra, men det funkar bra, avslutar Viktor Andrén. 

TV: Han var SHL:s bästa spelare 2021