Pär Arlbrandt är utan tvekan en av 2000-talets stora profiler inom svensk hockey. Det skulle dock dröja till han var 27 år innan genombrottet i SHL kom - men trots det hann han stå för 282 poäng i ligan. I HockeyAllsvenskan blev det 300 poäng, och av de som spelat 200 matcher eller fler i ligan har han det överlägset bästa poängsnittet i historien.
Allra mest kanske vi förknippar Pär Arlbrandt med åren i Rögle, Luleå och Linköping. Men det var i HV71 karriären både inleddes och avslutades. Avslutningen blev också den bästa tänkbara. Från guldlaget finns en spelare med i Arlbrandts drömfemma - och det är ett ganska oväntat namn... Desktop ad in article Mobile ad in article
MÅLVAKT
"Målvaktssidan var nog svårast, för jag har inte spelat med någon riktig storstjärna. Men jag väljer Anders Nilsson. Det året vi gick till semifinal med Luleå var han fruktansvärt bra, och sen har han haft en fin karriär efteråt också.
I semifinalserien mot Skellefteå ledde vi med 2-0 i matcher och hade 1-0 i match tre på bortaplan, och vi hade stängt ned dem fullständigt. Anders i kassen var helt omänsklig. Men... så ska någon Skellefteåspelare dumpa ned pucken, den studsar i röven på någon och går in. Och sen vann de i sudden. Där och då vände hela matchserien och Skellefteå gick till final. Men han var helt otroligt bra då.
Han var en av de första storväxta målvakterna som kom fram, och som spelade med ett sånt lugn. Han täckte så inåt helsike mycket av målet. Det fanns knappt några luckor."
Anders Nilsson tar plats i laget.Bildbyrån
BACKAR
"Jag kan tänka mig att det är många som nämner Magnus Johansson, men jag vill ha med Bäckman här. Vi hade en bra kemi och litade verkligen på varandra. Jag visste alltid att "om jag åker där, då får jag pucken". Jag tror han tycker att det första året vi spelade ihop (2012/2013) var det roligaste i karriären också, för han har ju haft så mycket skadeproblem sen dess. Det hade varit kul att se hur mycket han kunde ha dominerat idag också, annars.
Det här var verkligen hans stora genombrottsår, också.
Jag minns framför allt en kul grej från kvartsfinalen den säsongen. Det var match fyra mot HV71 och vi ledde med 2–1 i matcher. Det blev sudden och vi avgjorde efter att Simon Hjalmarsson skjutit - och det dividerades en massa om Bäckman var på pucken och styrde in den eller inte. När målet är gjort åker han och firar åt ett håll - men hela laget åker och firar åt det andra hållet. Det hade i mycket kul åt efteråt. Jag tror han än idag hävdar att det var hans mål” Desktop ad in article Mobile ad in article
"Den klart bästa och mest meriterade spelare jag spelat med. Det som stack ut var att han spelade så enkelt, fast vi var i allsvenskan då. Han gjorde inte mer än det han behövde och spelade aldrig för svårt, men han låg alltid två, tre steg före.
Jag minns framför allt en gång i en match när motståndarna kom tre mot en - och ändå kände man liksom ett lugn även om det var en skicklig spelare som hade pucken. Kenny bara frös och frös och frös, och till slut hade spelaren pucken bakom förlängda mållinjen och var inte ens nära att varken ha skjutit eller spelat den vidare. Jag satt bara och garvade på bänken.
Kenny var en spelare man litade på i ur och skur, och verkligen en ledare. Han bjöd hem hela laget till sig själv flera gånger och såg verkligen till att alla trivdes".
Bäckman och "Kung Kenny".Bildbyrån
FORWARDS
"De två säsongerna vi hade tillsammans spelade jag min bästa hockey - och han var en bidragande orsak till det. Så det är svårt att inte plocka ut honom i det här laget.
Han är så otroligt allround. Han kan ta alla roller i ett lag. Var han än har spelat har han alltid varit tränarens favorit. Han spelar boxplay och powerplay. Han är på isen när hans lag plockar målvakten och det jagas mål - och han är på isen när motståndaren plockar målvakten och jagar mål.
Det offensiva spel han visade upp under åren vi spelade ihop var verkligen imponerande att se." Desktop ad in article Mobile ad in article
"Vi hade en bra kemi och visste var vi hade varandra hela tiden. Det var häftigt och en skön känsla att känna så till en annan spelare.
Han är definitivt en av de bästa jag spelat med, och jag kan säga att jag aldrig hade kommit dit jag gjorde och blivit den jag blev utan honom. Jag tycker det är kul att titta på honom även idag och se hur han kan dominera med sitt spelsinne.
Han är också en av mina närmaste kompisar". Desktop ad in article Mobile ad in article
"Jag måste ha med en spelare från guldet 2017, och då väljer jag Oscar. Han är dels en väldigt fin människa och vi är bra kompisar. Under året i HV71 bodde jag mycket med honom, så han betydde mycket för mig rent personligt.
Jag var bänkad några matcher under guldsäsongen, men i januari sattes jag ihop med honom och Ted Brithén. Därifrån gick det bra både för oss som kedja, och för hela laget. Det var såklart den roligaste våren i min karriär.
Det jag någonstans upptäckte då var att han ju har mycket spel i sig. Men han är så lojal att han aldrig gnällt över att han spelat i någon fjärdekedja. Den våren visade han hur mycket spelsinne han har, och hur kylig han kan vara med pucken. Han gjorde mycket poäng (elva på 16 matcher) och växte såklart av det också. En riktig underskattad spelare.
Vi har såklart otroligt starka band till varandra och har varit med om mycket tillsammans. Det känns rätt att ha honom med i ett sånt här lag". Desktop ad in article Mobile ad in article
Hjalmarsson, Olausson och Sundh bildar kedja.Bildbyrån
COACH
"Jag tar den som jag kunde spela som bäst under, och då blir det Roger. Rent hockeymässigt var han inte den coach som hade flest utläggningar - men som spelare kunde jag alltid slappna av under Roger. Han kunde ändå få ut max av spelarna, just för att man kunde vara avslappnad. Jag visste att även om jag var dålig i två, tre matcher fick jag ändå nytt förtroende av honom.
Han hade mycket taktiska kunskaper också, men han pratade inte så mycket om dem. Han smög in dem lite subtilt och i vissa övningar. Han lät de assisterande tränarna komma med sina idéer också.
Men har man stått i ett bås i 30, 35 år så har man såklart otroliga hockeykunskaper. Vi gick till semifinal mina två år i Linköping och sen gick de till semi ett år till efter det. Det är imponerande".
