– Han var en jättetrevlig person vid sidan av, men jag tror knappt jag träffat på någon spelare som varit korkad, säger Thelin om en av spelarna.
– Under första säsongen i Boston var vi på bortamatch mot Pittsburgh. Harry Sinden, vår GM, var oftast med på resorna. Han satt uppe i ägarboxen med Pittsburgs bossar.
– Efter första perioden låg vi under, och jag kan tänka mig att Harry inte tyckte vi spelade speciellt bra. Han sprang ner från boxen hela vägen ner till vårt omklädningsrum, slet upp dörren, stormade in och pekade ut dom tre bäst betalda, som då givetvis skulle vara ledande i laget. Han tog in dom i ett angränsande rum och gav dom en avhyvling som hette duga.
– Där satt vi andra tysta som möss och var glada att vi inte tjänade mer än vi gjorde. Nu lyckades vi vända matchen och vinna, tack vara Harrys lilla peptalk. Man kan med detta förstå att kraven i NHL är lite större än här hemma, varje kväll hela säsongen.
MÅLVAKT
Pete Peeters
”En typiskt amerikansk målvakt. Otroligt aktiv runt målet och bra med klubban. När vi spelade boxplay tog vi andra bort spelarna och han sköt ut pucken. Som person var han jättetrevlig. Sedan var han som alla målvakter, lite udda.”
BACKAR
Raymond Bourque
”Min backpartner under första säsongen i Boston och världens bästa back. Behöver jag säga så mycket mer? En av dom få jag sett kunde vända en match själv. Det var aldrig så att han gormade och skrek utan han visade sitt ledarskap på isen med det han gjorde. Han spelade dubbla byten under hela säsongen, fem mot fem, boxplay och powerplay.
Klart att då man spelar vartannat byte hela säsongen håller man sig uppe på en nivå. Oftast var han lite trött då slutspelet började. Jag kan tycka att dom kunde sparat honom lite under resans gång, men samtidigt tror jag inte han ville det själv eftersom Boston jagade poäng. Han gjorde över 100 poäng några gånger vilket inte är så illa av en back i ett lag som inte låg i topp. Att (Paul) Coffey gjorde det kan jag förstå eftersom han spelade med (Wayne) Gretzky och alla dom där, men Bourque gjorde det i Boston”
Michael Thelvén
”Han var bra redan i Djurgården. När Micke kom till Boston passade han perfekt in eftersom han var en spelande back. Jag tyckte att han gjorde det jättebra där. Synd att han blev skadad, vilket gjorde att han fick avbryta karriären. Vid sidan av var inte så jättetajta, men alla i laget hade familjer vid sidan av. Det var inte att vi i laget umgicks dagarna i ända, men visst umgicks jag och Micke emellanåt. En bra kille.”
Ray Bourque.Foto: Bildbyrån
CENTER
Patrik Sundström
”Vi spelade en säsong tillsammans i landslaget. Det är en av få centrar jag spelat med som kunde hålla ihop en hel femma själv. Alltså ta rollen som ett nav i en femma. Jag tror att det bottnade i ett jättebra spelsinne. Han var alltid spelbar både bakåt och framåt, kunde fördela passningar och så vidare. En center måste ha ett grymt bra spelsinne och det hade verkligen Patrik. Jag tycker inte att han fick så mycket cred som han egentligen borde fått. Han var bland annat i New Jersey under många år och gjorde det jättebra, men han blev aldrig riktigt stor i Sverige.
(Jan-Erik Nilsson) ”Biffen”, som var förbundskapten tillsammans med ”Ankan” (Anders Parmström) i början, sa vid ett tillfälle att Sundström var tio gånger bättre än Gretzky. Han var inte den flashiga, men kan man hockey så ser man vilka som är bra och inte”.
FORWARDS
Rick Middleton
” Under första två åren åkte han runt utan hjälm, lade mittbena i pauserna och så vidare. Han var otroligt bra med pucken. Det kunde se lite stabbigt ut, men han tog sig förbi backarna med kontroll. Dessutom gjorde han ganska mycket poäng. En avig rightare som var svår att få tag i. I omklädningsrummet var Middleton en lugn och reserverad kille. En gentlemannaspelare. Han kanske egentligen inte passade in i Bostons sätt att spela hockey, men han gjorde det bra.”
Cam Neely (”Bam-Bam” kallad)
”En ”enforcer”. Han kom till Boston från Vancouver under min tredje säsong. En riktig Boston typ. Rightare med bra skott och målsinne. Han gjorde över 50 mål några säsonger, men var också en jäkel på att slåss om han behövde. Han spelade stenhårt och fullföljde alltid närkamperna, vilket gjorde att han ibland hamnade i slagsmål. Det small i sargen då han var inne och sedan gjorde han mål. På så vis blev han en hjälte i Boston.
Han var också en jättetrevlig person vid sidan av, men jag tror knappt jag träffat på någon spelare som varit korkad. Alla sitter i samma båt och försöker hjälpa varandra. Ett bevis på att han är en bra kille är att han idag är ”GM” i Boston. Det blir man inte om man inte är bra som människa.”
Cam Neely.
COACH
Anders "Ankan" Parmström
”Han plockade fram mig från Farsta till landslaget. Jag hade inte honom som min tränare i AIK utan det var i landslaget. En landslagscoach ska egentligen bara se till att få ihop gruppen under dom två, tre veckorna en stor turnering spelas och få alla att trivas med varandra. Det var ”Ankan” jättebra på, att få ihop kemin i truppen. Nu vann vi bara ett brons med ”Ankan”, men han började lyfta fram många yngre spelare, (Håkan) Loob, (Thomas) Rundqvist, jag och så vidare. Alla vi var runt 20 år och kom fram samtidigt.
Han fick kritik för att alltid sitta på Hovet och se på matcher och inte så mycket ute i landsorten. Han sa att han måste se hur grabbarna är på stora arenor där det är mycket folk. Det är inte så ofta VM avgörs i exempelvis Karlstad. Klarar man att som bortalag spela på ett fullsatt Hovet så grejar man att spela i Moskva också. Det var hans filosofi och det ligger mycket i det.”
