Igår blev det offentligt att Mikael Frycklund inte blir kvar i Linköping. Det tvåårskontrakt han skrev på inför förra säsongen löper ut vid månadsskiftet, och det blir ingen fortsättning.
Redan nu förbereder han sin flytt från staden, och konstaterar att det varit en minst sagt prövande tvåårsperiod med flera tuffa frånvaroperioder, ganska skralt med speltid - och såklart svaga sportsliga resultat för LHC. Desktop ad in article Mobile ad in article
Efter två svaga säsongsstarter har Linköping behövt spurta ordentligt för att undvika kval både 2020 och 2021.
– Det har varit lärorikt, jag har lärt mig jäkligt mycket och framför allt utvecklats mycket som människa. Jag har fått med mig nya erfarenheter som jag kommer ha med mig både i resten av karriären och livet, säger han till hockeysverige.se.
– Men det har varit tufft. Vi har legat sist båda säsongerna och inte fått jobba i lugn och ro. Det har varit kniven mot strupen typ hela tiden. Sen gick ju LHC ut och sa att de skulle vinna guld inom tre år, och när man inte haft den där stabiliteten och grunden riktigt så kanske det blir ännu svårare att hitta lugnet om man inte får till det direkt. Vi hamnade sist och det blev det liksom: "Shit, vi måste hålla oss kvar" och fick göra allt vi kunde för att vända skutan och ens överleva i SHL.
"INTE MYCKET SOM STUDSAT MED"
Förra våren avslutade Linköping väldigt starkt och var i slutändan inte speciellt långt bakom Växjö, som då tog hand om den sista slutspelsplatsen (även om det inte blev något slutspel).
– Vi tog med oss den avslutningen in i den här säsongen - och så blev det ändå samma sak år två. Det blev ingen skillnad utan precis likadant egentligen. Det sportsliga har varit väldigt tufft.
Känner du att det var en "miss-match" mellan ledarna och spelarna, eller var det helt enkelt att ni inte hade ett bättre lag?
– Det har jag inga kommentarer på. Det kan jag inte säga så mycket om.
Mikael Frycklund.Bildbyrån
Det blev 52 matcher i Linköping för Frycklund, med tre mål och totalt tio poäng som resultat. Att han inte skulle bli kvar i Cluben kom inte som någon chock.
– Det var ganska väntat. Jag har kört fast lite, och inte fått det att stämma. Jag var ganska mycket in och ut under år ett, och sen bestämde jag mig verkligen inför år två att jag skulle göra något bra av det här. Jag hade en kanonbra sommar i ryggen, spelade jättebra hockey i början av säsongen och kom verkligen in i det bra.
Då ådrog sig 27-åringen en fem matcher lång avstängning efter en tackling på Leksands Calle Själin.
– Jag klantade till mig och drog på mig en avstängning, och på det kom ett coronabrejk som gjorde att jag missade lite matcher också. Sen kom jag tillbaka och då ramlade jag, slog i bakhuvudet och fick en hjärnskakning. Då var jag borta i två och en halv månad.
Mellan den tolfte november och 23 januari kunde han inte spela alls.
– Det är inte mycket som studsat med. Coronan kan man inte göra något åt. Olyckor kan hända och det är som det är. Men den där avstängningen drog jag på mig i frustration eftersom jag ville lite för mycket. Det är sådana saker jag får försöka ta med mig från den här säsongen.
"EN GANSKA STOR OMSTÄLLNING"
Mikael Frycklund var en av många Västeråsspelare som fick sitt stora genombrott säsongen 18/19. Förutom Frycklund själv spelade också Samuel Ersson, Alexander Lindelöf, Lukas Zetterberg och Kalle Östman till sig SHL-kontrakt. Mikael Frycklund gjorde 43 poäng på 50 matcher - ingen i laget gjorde fler.
I LHC blev rollen en annan för poängforwarden.
– Det var en ganska stor omställning eftersom jag kämpat så länge för att komma till SHL. Jag har kunnat reflektera till det nu, att det nog mentalt blev så att jag slog av litegrann. Då är det inte bara att koppla på det sen när man är mitt i det. Någonstans får jag gå till mig själv och lära mig av det här. Desktop ad in article Mobile ad in article
– Jag vet hur nära vi var att gå upp med Västerås, och jag vet att det inte är så mycket som skiljer. Att ha en stor, ledande roll är mer utvecklande och det är också mer den jag är. Samtidigt har det varit kul att spela i SHL. Att få möta bättre lag, bättre spelare. Jag har spelat med lagkompisar som spelat i landslaget, Ryssland, Schweiz, NHL och så vidare. Det kan man också lära sig mycket av.
Frycklund lämnar LHC efter två år.Bildbyrån
Det låter ändå inte som att du ångrar dig.
– Nej, ångrar mig gör jag inte. Jag har varit i en SHL-klubb i två år och fått se och lära mig mycket. Nu vet jag vad jag ska göra om jag kommer i ett sånt läge igen.
"HAR NOG MINSKAT DRASTISKT"
Men vad händer nu då? Ingenting är klar för centern - men det låter inte som att en ny klubb är speciellt långt borta heller.
– Jag håller på och funderar lite på det nu. Jag packar ihop i Linköping nu och ska åka iväg på semester snart, så jag vill gärna få fram något så snabbt som möjligt för att verkligen kunna slappna av. Jag har två barn som jag måste tänka på också. Vi får se vad det landar i, men det borde lösa sig ganska fort.
– Det jag funderar på är vad jag vill egentligen. Någonstans är det mitt eget jag måste se över. Vad som är bäst för mig och mitt välmående. Desktop ad in article Mobile ad in article
Känner du att ditt värde minskat på något sätt, efter de här åren i Linköping?
– I SHL har det nog minskat drastiskt. Ska jag spela i SHL måste jag nog vänta väldigt länge. Då måste jag få en tränare som har sett mig, och som måste tänka att jag ska få en andra chans. Då blir det inte jag som sitter i förarsätet.
– Som jag sa innan, jag har två barn också, så jag kan inte vänta hur länge som hänt. Jag har lärt mig att jag ska tänka extra mycket på mitt välmående - så det måste kännas bra i kroppen också, avslutar den numera klubblöse 27-åringen.
