{{ PAYWALL LIMIT }}
Almtuna bildades redan 1932 och tillhör historiskt sett en av svensk ishockeys mest traditionella klubbar. Trots att laget var med och spelade om SM, som var en utslagsturnering, skulle det dröja till 1962 innan klubben tog steget upp i högsta serien.
Säsongen 1961/62 spelade Almtuna i Division 2 Västra A. Tränare var Bertil Åhman. Endast en spelare, Per “Pelle” Asp hade tidigare spelat i högsta serien där han representerat Grums. Dessutom hade han spelat i Juniorlandslaget. Nio av spelarna kom från egna leden.
Almtuna vann serien på bättre målskillnad än Surahammar som hade blivande storspelare som Stig-Göran “Stisse” Johansson, Nils Olov “Nille” Schilström och Mats Davidsson i laget. I kvalet ställdes man mot Grums, Öster och Norrköping. Trots att Uppsalalaget förlorade dom två sista av lagets sex kvalmatcher tog laget steget upp i högsta serien. En anledning till att man just förlorade dom två, mot Norrköping och Grums, var såklart att man då redan var klara för spel i allsvenskan (Division 1). En av lagets stora hjältar var Boris Alvarsson som gjorde två av målen i 6-6 matchen mot Öster i fjärde omgången.
Tappade fyramålsledning i premiären
Till säsongstarten 1962/63 plockade Almtuna in Börje Lindvall från IFK Kiruna, Ulf Bäckström, Sollefteå och Carl-Erik Askelöf, Uppsala. Dessutom hade klubben stärkt upp på målvaktssidan med Berndt “Skräcken” Carlsson. Han kom närmast från Taberg, men hade tidigare även spelat för Strömsbro i högsta serien.
Almtuna placerades i Division 1 södra. I samma serie spelade även Djurgården, Bofors, Grums, Västra Frölunda, Västerås, Södertälje och Brynäs.
4 413 åskådare hade letat sig till hemmapremiären mot Brynäs. Efter halva matchen ledde Almtuna med 4-0. Per Asp, Roger Bohman, Börje Lindell och Ingemar Brännvall hade nätat för hemmalaget. Sedan hade Almtuna svårt att hänga med då Brynäs drog upp farten. Utvisningarna duggade tätt och till slut hade Brynäs vunnit med 7-5. Kjell “Pipis” Larsson gjorde för övrigt tre av Brynäs mål.
Inte tagit sig tillbaka
Trots storspel av ”Skräcken” Karlsson förlorade Almtuna även mot Bofors i andra omgången. I tredje omgången kom hela 7 522 åskådare för att se mötet med Västra Frölunda, men det blev ånyo förlusta. Nu med 5-0 efter att Lasse Lundvall, Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson och Ulf Sterner showat med Uppsala-spelarna. Förlustraden fortsatte och när Djurgården kom på besök förlorade Almtuna med hela 10-0. Sven Tumba gjorde tre av målen. Alla framspelad av "Kurre" Thulin som dessutom själv gjorde två av målen.
I nionde omgången, 9 december 1962, kom första segern för Almtuna. Grums besegrades med 7-3 och en blivande storspelare började visa upp sina kvalitéer som skulle göra honom till landslagsman i slutet av 1960-talet. Det handlade såklart om den då 18-åriga Arne ”Lången” Carlsson. Mot Grums kom han att göra två av målen. Torbjörn Eriksson gjorde även han två mål medan Stig Skantz, Lars-Olov Jansson och Pelle Asp gjorde ett mål var. Det blev ytterligare en poäng för Almtuna innan serien stängdes. I Näst sista omgången spelade man 5-5 mot Bofors. Stig Skantz och Roger Bohman gjorde två mål var och Arne Carlsson ett.
Det fanns förhoppningar inför kvalet att Almtuna skulle klara sig kvar och inför den sista av sju kvalserieomgångar låg Almtuna på fjärde plats, men efter att ha förlorat med 6-5 mot jumbon Grums samtidigt som Hans ”Stöveln” Öberg sköt Gävle till 3-1 serger mot Morgårdshammar slutade Almtuna femma och fick se sig degraderade till Division 2.
Trots klubbens fina historia har Almtuna IS ännu inte tagit sig tillbaka till högsta serien i svensk hockey.
“En härlig resa”
Arne Carlsson minns tillbaka på säsongen:
– Jag var 15 år då jag debuterade i A-laget. Vi spelade uppe på Fålhagen. Jag träffade vår lagledare i juniorlaget häromåret, ”Kina”. Han sa: ”Jag var med då du debuterade i Almtuna.” Han berättade att jag då var så nervös att det lät som trumslagare när klubban skakade i isen.
Även om Arne Carlsson var back så spelade han i Almtunas så kallade B-kedja tillsammans med Roger Bohman och Boris Alvarsson (i dag: Estliden) när laget avancerade till högsta serien säsongen 1961/62.
– Det stämmer. Jag hade varit sjuk en period i lunginflammation och var borta i en månad. När jag sedan kom tillbaka var det full besättning bland backarna. Då fick jag spela i kedjan med dom grabbarna.
Hur minns du i dag tillbaka på den här resan då ni går upp i högsta serien?
– Stommen var från juniorlaget i Almtuna plus studenterna som kom till Uppsala för att studera. Det var en härlig resa och vi visste inte bättre än att det var kul att lira helt enkelt. Allt var helt och hållet i en eufori och ingen trodde väl att det skulle lyckas, men det gjorde det. Det var ett kompisgäng som var basen i det hela och det var en härlig spirituell period.
Första matchen i allsvenskan för Arne Carlsson och Almtuna var mot Brynäs på Studenternas i Uppsala. Gävlelaget vinner med 5-7.
– Det var utomhus och på en förlängning av bandybanan på Studenternas. Vi spelade jättebra, men sedan började det snöa. Då begärde Thure Wickberg i Brynäs plogning mitt under matchen. Vi ledde då med ett par, tre mål men i och med plogningen så slog Brynäs till och vände matchen. Givetvis var det en besvikelse. I alla fall var ishockeyintresset jättestort i Uppsala då.
“Vi var helt enkelt inte riktigt mogna”
Det blev alltså bara en säsong i högsta serien för Almtuna.
– Vi var helt enkelt inte riktigt mogna för att spela där och för amatörmässiga. Sedan fick vi (Berndt) ”Skräcken” Carlsson och hans insats i målet var lite till och från. Det var kanske där som det brast lite grann.
– Sedan hade vi några killar som slets mellan bandyn och hockeyn. Inte minst ”Askis”, Carl-Erik Askelöf. Han spelade både i Sirius och landslaget i bandy. Han valde bandyn i första hand. Det här gjorde att det kanske inte blev så homogent som vi hade tänkt oss.
Inför säsongen 1964/65 lämnade Arne Carlsson Almtuna. Ny klubbadress blev Västra Frölunda.
– Min gamle backkompis i Almtuna, Lasse Pettersson, hade en farbror som hette Åke Pettersson. Han var sportjournalist på Uppsala Tidningen och var dessutom simtränare precis som en vän till honom, Bosse Alm. Det var då klart att jag skulle till Göteborg. Jag hade gått ut gymnasiet 1963, gjort lumpen och nu sökt till Chalmers.
– Den här historien kom till Bosse Alms kännedom. Vi hade någon simträning i Fyrisbadet med Åke Pettersson, men även Bosse Alm var där. Han frågade om jag skulle spela någon hockey i Göteborg. GAIS var aktuellt, men även Chalmers hade ett lag i Division 3 vid den här tiden som jag funderade kring.
– Bosse Alm sa att han skulle ringa ”Bittan” Johansson i Frölunda eftersom han kände honom. Han ringde ”Bittan” och sa att den där Carlsson var på väg ner. Jag hade fixat med skolan samtidigt som jag och en polare letade lägenhet där nere. Då ringer ”Bittan” och frågar om det stämde att jag var på väg ner till Göteborg. När vi sedan var ner och tittade på lägenhet åkte jag förbi och träffade ”Bittan”. På den vägen var det.
Övergången var inte direkt någon dyr historia för Frölunda.
– Övergångspengarna då var att Frölunda skulle spela en vänskapsmatch mot Almtuna hemma i Uppsala. Det vart match och runt 6-7 000 åskådare var på plats trots att det var tidigt på säsongen. Frölunda kunde mönstra upp ett lag med gamla landslagsspelare som (Gert) Blomé, ”Sura-Pelle” (Pettersson) och Lasse Lundwall. Sedan var även killar som Roger Olsson, (Leif) ”Blixten” Henriksson med flera med, avslutar Arne Carlsson.
Laget säsongen 1962/63
Målvakter
Berndt Carlsson
Raymond Sundström
Thorild Sääw
Utespelare:
Ingemar Brännvall
Arne Carlsson
Torgny Groth
Lars Pettersson
Jan Sandzelius
Boris Alvarsson
Carl-Erik Askelöf
Per Asp
Roger Bohman
Ulf Bäckström
Lars Eklöf
Kurt Isgren
Börje Lindvall
Carl-Göran Sandberg
Stig Skantz
Jan Wiklund
Lars Jonsson
Leif Lindh
Torbjörn Eriksson
