– Just nu känns det som att det skulle vara som att sikta mot stjärnorna med tanke på vad det är idag, säger Kenttälä till hockeysverige.se.
Denhär gången reste hockeysverige.se till Täby för att träffa Stockholms TV-pucks kapten, Klara Kenttälä som till vardags spelar för SDE Hockey. SDE är för övrigt ensammanslagning av Stocksund, Danderyd och Enebyberg.
– Jag har mest spelat landhockey med mina kompisar här utanför, bland annat med Astrid (Lindeberg) som också kör i SDHL nu, berättar Klara Kenttälä när vislagit oss ner i familjens kök och tittar ut mot garageplanen utanför fönstret.
– Vi har alltid kört med innebandyklubbor eller hockeyklubbor från det vi varåtta, nio år fram till nu i somras då vi senast körde.
Hockeyintresset är också djupt rotat i familjen.
– Min pappa (Mikael) Kenttälä är tränare och alltid varit intresserad avhockey. Sedan började min brorsa (Isac) spela två år innan jag började.Dessutom hade jag mina kusiner som körde, så jag tyckte att det verkadeintressant och ville prova på.
– Det fanns ett flicklag i Viggbyholm som precis startat upp. Jag gick på enträning där, men kände att jag inte ville köra med tjejer. När jag gick i ettanstack jag istället till Tibble för att vara med killarna i Täby HC.
– Jag var med en träning där. Sedan gick jag in i deras omklädningsrum och ”Tjakillar, jag har börjat i ert lag nu” (skratt). Sedan stack jag hem. Jag varganska självsäker och det var där allt började.
– Från början såg killarna där bara mig som en hockeyspelare, vilket var ganskanaturligt eftersom vi var ganska unga när vi började. Efter ett tag kände jagatt dom började titta snett på mig, passade inte pucken och så vidare.
Klara Kenttälä.Foto: Ronnie Rönnkvist
TRÄNADE MED KILLARNA I TÄBY
Då valde Klara Kenttälä att lämna pojkhockeyn och flytta tilltjej och damverksamheten i SDE Hockey.
– Det valde jag för utvecklas och tycka hockey var kul igen eftersom jag underden perioden kände att det inte alls var kul att köra.
– Jag fick kontakt med SDE. Där började jag köra lite med tjejer. Det tycktejag var jättekul och dom tog hand om mig jättebra. Samtidigt körde jag medkillarna i Täby en säsong till men sedan gick jag över helt till SDE. Jagtyckte ändå att det var roligt att köra med killar fortfarande så jag speladeäven med SDE:s 04:or.
– Sedan dess har kört med alla åldrar med tjejerna och 04:orna tillsammans medkillarna fram till nu då jag började spela i SDHL.
Spelar du med killar fortfarande?
– Nej. Det var antingen att jag skulle spela tjejerna eller killarna.Killarna har blivit riktigt stora nu och snittar på 1.90 och väger 100 kilo.Jag är inte riktigt där ännu (skratt), men jag tror att jag kanske hade kunnatplatsat i laget fortfarande, så det var inte det.
– Dels valde jag damerna för min säkerhetsskull och sedan blev det naturligteftersom jag skulle byta till tjejerna helt ändå så passade jag på att göra detdå.
Hur gick snacket bland tjejkompisarna i klassen när duvalde att spela hockey?
– Dom är inte så jätteintresserade. Några går på innebandy och dom tyckerdet är jättecoolt att jag kör hockey. Samma sak med killarna, men jag har ingahockeykillar i min klass så ingen är så insatt i det.
– Lärarna är nog dom som tycker det är mest kul. Alla lärare vet vem jag är,när jag är på en turnering vet alla att jag är där. Dom har stenkoll.
Har du fått skit någon gång för att du är tjej och spelarhockey?
– Inte direkt för att jag spelar hockey. Jag är ganska självsäker, vet vadjag kan och inte kan, står upp för mig själv och om jag får säga det själv ärjag väldigt säker som person.
Desktop ad in article Mobile ad in article
SDHL-DEBUTERADE SOM 13-ÅRING
Klara Kenttälä upplever också att det är en ganska storskillnad vid sidan av isen om man jämför dam- och herrhockey.
– Stämningen och hur man pratar i omklädningsrummet. Jag tycker själv att jagalltid haft en bra kontakt med killarna och känner nu då jag slutat att det ärjättetråkigt och att jag saknar dom.
– Ibland då jag övervägt om jag skulle gå på tjej eller killträning har jagvalt tjejerna bara för att jag kan slappna av lite mer där.
SDE-forwarden var bara 13 år då hon förra säsongen debuteradei SDHL. Det blev då totalt sex matcher i grundserien och två i kvalet.
– Det var jättekul. Jag trodde verkligen inte att jag skulle få debutera, mendet handlade helt enkelt om tajming.
– Jag var på teknikträning i augusti förra året. Då kom den nya tränaren, Shane(Warschaw) dit. Det var bara jag och en annan tjej på den träningen förutom enmassa killar. Han åkte fram till mig, frågade hur gammal jag var och på vilkenposition jag spelar.
– Sedan gjorde jag min debut i en träningsmatch mot AIK. Anledningen var heltenkelt för att dom hade få spelare. Många var sjuka och flera av spelarna hadeinte kommit till Sverige ännu. Vi ju hade många utländska spelare förrasäsongen också.
– Jag fick jättemycket speltid den matchen och det gick jättebra. Det blev enbra start.
Jag antar att det blev och blir en del engelska iomklädningsrummet?
– Ja, så blir det. Jag tycker att det har fungerat jättebra eftersom jagvarit i Kanada flera gånger och kört hockey. Dessutom tycker jag om att prataoch är inte så blyg av mig så det är lugnt.
Klara Kenttälä SDHL-debuterade som 13-åring.Foto: Ronnie Rönnkvist
HAR DJURGÅRDSSTJÄRNAN SOM MENTOR
Klara Kenttälä har också en av världens bästa spelare,Jennifer Wakefield, som lite av en mentor för sig.
– Första gången träffade jag henne på Furudals Hockeyskola under tjejveckan dåjag var runt elva år. Året efter träffade jag henne igen på tjejveckan. Då sahon ”om ni någon gång vill spela i Kanada eller har några frågor kan nisms:a mig.”
– Året efter ville jag till Kanada för att gå på en camp eller någoteftersom jag tyckte att det verkade väldigt kul. Då kontaktade jag henne ochfrågade om hon hade någon camp jag kunde få tips om. Hon hade en camp som honsjälv arrangerade i Kanada. Då blev det naturligt att jag åkte dit.
SDE-forwarden håller fortfarande kontakten med Wakefield.
– Jag har gått på hennes camper tre år i rad. I somras tipsade hon mig om attgå på ”Snipe city hockey”. Det är ett ”college showcase”. Den gick jag på ochjag träffade henne där också, så jag har jättebra kontakt med henne, vilket ärjättekul.
Jennifer Wakefield är en mentor till Kenttälä.Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån
Vill du också gå på college framöver?
– Ja, det är mitt största mål justnu. Självklart har jag damlandslaget som mål också, men något jag verkligensiktar på med betyg och allt sådant är college. Det är något jag har ibakhuvudet vad jag än gör.
Klara Kenttälä tränar idag fullt ut med SDE:s A-lag som hargjort sensation i inledningen av SDHL.
– Det fungerar jättebra och jag känner att jag får mer och mer självförtroendeefter varje träning. Jag har kommit in i tempot och har utvecklats jättemycketbara på dom här veckorna jag kört med SDHL-laget.
DRÖMMER OM HOCKEY PÅ HELTID
SDE Hockey-forwarden är en av flera som blivit historisk ioch med hennes deltagande i den första TV-pucken för tjejer.
– Det känns som det har uppmärksammats mycket mer och det är flera som kommitfram till mig och sagt ”Är du med i TV-pucken, vad coolt”. Det är flersom känner igen namnet TV-pucken än Stålbucklan.
Vad tror du det betyder för damhockeyn att fåTV-puckstatus?
– Jag tror faktiskt det är ett stort steg. Dels sänds slutspelet ochfinalerna samtidigt som killarnas. Jag tror att folk när dom ser våra matcherkommer fatta att tjejhockey inte är så dumt.
– Det kanske också gör att pengarna faktiskt kommer finnas inom damhockeynframöver.
Finns drömmen där att kunna spela hockey på heltid här iSverige?
– Ja, det är klart. Just nu känns det som att det skulle vara som att siktamot stjärnorna med tanke på vad det är idag.
– Sedan har det utvecklats något enormt senaste åren. Förhoppningsvis får jagvara med om att spela på heltid. Det hade varit lite sjukt faktiskt, säger15-åringen med ett leende.
Vad visste du själv om damhockeyn när du började spela?
– Ingenting. Jag tänkte att jag skulle bli första tjejen i NHL. Så tänktejag under fem års tid. Sedan började jag fatta att det faktiskt fannsdamhockeyligor på elitnivå.
SIKTAR PÅ U18-LANDSLAGET
Ett av delmålen för våra unga talanger fram mot Damkronornaär U18-landslaget, en målbild som givetvis även finns hos Klara Kenttälä.
– Klart att det är ett mål, men det är en stor konkurrens. Givetvis är detnågot jag hoppas på. Jag tränar stenhårt varje dag. Sedan kan jag bara hoppaspå att dom ser mig. Det jag också märkt är att det är en mycket störrekonkurrens att komma med den här säsongen jämfört med för tre år sedan.
