Gabriel Karlsson är uppväxt iBorlänge, men som junior valde han bort Leksand för att iställetspela med HV71. I OLD SCHOOL HOCKEY, som ni kommer kunna läsa härpå hockeysverige.se på söndag, berättar han om den tuffa tiden dåhans vän Stefan Liv gick bort, men även om den kanske lite oväntadevänskapen med ryssen Oleg Belov.
– Stefan var en i det gängetsom umgicks. Vi blev inkilade i A-laget samtidigt. Taxiresan efter,dom hade klippt håret på oss och satt på oss några konstigakläder. Det slutade med att taxichauffören slängde ut oss urtaxin. ”Pelle” Gustafsson var med och han sa till chauffören attskulle vi bli utslängda så skulle han inte få betalt. ”UUUTTT”.Vi blev utslängda mitt i stan. För oss var det perfekt annarsskulle vi fått betala en sanering av taxin.
– Under åren har vistött på varandra då vi möts, men vi hade ingen daglig kontakt.Det blir så eftersom man tar lite olika vägar, men det var jäkligttufft när beskedet kom...
"DET VAR MÅNGA TÅRAR"
Det var 7 september 2011 somLokomotiv Jaroslavls plan kraschade strax efter start.
– Förstfick jag beskedet att det var Stefans lag som kraschat. Sedan var detoklart om han hade varit med eller inte. När det gick upp att detvar så blev det en chock även fast vi inte pratade dagligen. Minnenkom upp. Jag såg hans två barn, jag har själv två barn, frun…Det var många tårar.
– Andreas Andersson, han är från Falun,vi känner varandra bra och flyttade samtidigt till HV71, berättadeatt han varit i ishallen med Stefans pojkar efter att det hade hänt. Allt var verkligen jättejobbigt.
– Jag tycker det HV71 har med "Alltid älskad, aldrig glömd" är jättefint. Om vi även ser tilldet som hänt ”Tobbe Fopp” (Tobias Forsberg) så när sakerhänder då förenar hockeyn och man tar hand om varandra. Är detmatch vill alla vinna, men det finns saker som är större än envinst eller förlust. Då sluter alla sig samman och stöttarvarandra.
– Så här är idrotten över lag och, för att kommain på en samhällsfråga, därför är det viktigt att barnen fåridrotta och bli en hederlig medborgare. Idrotten lär människor attta hand om varandra samtidigt som man jobbar i grupp. Du måste fåhjälp av andra. Det här formar hur du kommer vara som människaresten av livet.
Gabriel Karlsson är numera sportchef i Borlänge.Ronnie Rönnkvist
Säsongen 1998/99 tog Gabriel Karlsson platsi HV71:s A-lag. I laget fanns starka personligheter som Fredrik Stillman, Ulf Dahlén, Johan Lindbom, Esa Keskinen, David Petrasek,Per Gustafsson, Oleg Belov och så vidare.
– Det var några”sköningar”. Innan jag flyttade till Jönköping var jag med häri Borlänge och tränade med A-laget. Jag spelade även någon match.Några i Borlänges A-lag hade lite dålig attityd och var halvtaskiga.
– När jag sedan skulle få vara med A-laget i HV71 ochträna tänkte jag ”Att dom i Borlänge som är så mångadivisioner ner är så kaxiga, hur ska då dom här vara där någraspelat i NHL, VM och vunnit SM”. Jag kom in i omklädningsrummetoch efter fem minuter var det som jag inte gjort något annat än attspela i det laget. ”Pelle” Gustafsson kom fram, en underbarmänniska, ”kul att du ska vara med. Jag har sett att det gårskitbra för dig i juniorlaget”.
– Grejen är att hanförmodligen inte hade någon aning, men han visste vad han skullesäga och för mig var det helt underbart. Där var det tydligt förmig det här med ödmjukheten ”Aha, det är därför dom tagitsig så långt”. Att ta hand om unga spelare är något jagefter det tagit med mig.
NÄRA VÄN MED BELOV
En av Gabriel Karlssons närmastevänner under tiden i HV71 var ryssen Oleg Belov.
– Jag haralltid kommit överens med utländska spelare. Jag och Belov blev”störtpolare”. Han handlade alla kläder på Hugo Boss. Jagminns en gång då han skulle ha med mig dit. Jag kom i mjukiskläderoch såg ut som en lallare. Han in där och personalen kollade påmig. Det kändes som dom precis skulle gå fram för att slänga utmig. Då såg personalen att jag var med honom så då var det lugnt.
– En annan gång fyllde Oleg år. Jag hade varit nere påSystembolaget och köpt en liten vodkaflaska som jag satt en rosettpå. Han hade något besök från Ryssland, en kille och två tjejer.När jag kom in med den här lilla vodkaflaskan ser jag att på bordei köket står det sprit i mängder, dyra grejer. Jag tänkte ”Menhelvete”…
– Jag sa ”Eftersom du fyllde år köptejag en lite present”. Han sken upp och blev så jäkla gladöver presenten. Det var just tanken att jag hade tagit mig tid attskaffa en present till honom eftersom själva vodkaflaskan inte hadevarit värt mycket om jag ställt den där på bordet.
Hela intervjun med Gabriel Karlsson kommer på söndag.
