Superdeal: Läs allt på Hockeysverige Plus - hela sommaren - för en krona
Tresäsongscykelns makt är stark. Det är nästan lite komiskt att Troja för tredje gången i rad spenderat tre säsonger i Hockeyettan för att sedan ta klivet upp och omedelbart åkt ur Hockeyallsvenskan igen.
Komiskt är det däremot inte hur illa man tagit till vara på möjligheterna när man väl tagit klivet upp. Felstegen har sett olika ut varje gång Troja-Ljungby gjort ett försök att återetablera sig på den högre nivån, men gång på gång har man misslyckats. Säsongen som gick blev mest en provkarta av felbeslut i organisationen där personer i nyckelroller sparkades och hoppade av och där laget var naivt byggt och ärligt talat inte räckte till. Därför blir det en omstart i Hockeyettan. Igen.
Kommer det ta tre säsonger till avancemang den här gången också? Ja, det är inte alls omöjligt. Troja blir tvungna att bygga en till stora delar helt ny trupp och kommer återigen få gå till sina rötter och satsa hemvävt när ett nybygge ska lanseras.
Strategin framåt
{{ PAYWALL LIMIT }}
Strategin är inte helt enkel att få grepp om när man ska analysera Troja-Ljungby inför säsongen 26/27. Å ena sidan har klubben talat om att bygga en ekonomi för att klara licenskraven för allsvenskan, å andra sidan har man antytt att laget delvis kanske blir lite mer av ett hemvävt gäng. Å ena sidan slussar man in oprövade spelare med Troja-anknytning i truppen. Å andra sidan lassar man in en hel del etablerade spetsspelare med meriter som kostar.
Efter en kaotisk säsong med mängder av felbeslut vet man helt enkelt inte riktigt vad man är inför återkomsten i Hockeyettan och där har vi förmodligen pudelns kärna. Det skär säkert i öronen på fansen som inte vill något hellre än att laget ska studsa raka vägen tillbaka till Hockeyallsvenskan, men en rimlig strategi för Troja-Ljungby är att hitta fotfästet igen.
Med tanke på att man tappar merparten av fjolårstruppen och ska bygga ett helt nytt lag står föreningen återigen inför en etableringsfas. Det är klart att Troja-Ljungby alltid ska vara ett topplag i Hockeyettan, men den här säsongen handlar det snarare om att spela ihop ett grundfundament för att kunna kapitalisera längre fram. Tidigare har man lagt flerårsplaner med siktet uppåt och tråkigt men sant, det vore det vettigaste att göra nu igen.
Hockeymässigt ser man ut att vilja ställa ett ganska stort och spelskickligt lag på isen. Helt i linje med hur de flesta topplag bygger i ligan numera.
Nuläget – kontrakterade spelare
Målvakter:Melker Björk, Vilgot Holm
Backar: Elias Dynell, Sebastian Ehrenflod, Kasper Hagberg, Valter Johansson
Forwards:Rasmus Fredh, Axel Håkansson, Lucas Käkelä, Lukas Sjöblom, Jaidy van Mourik
Det är inget snack om att Troja återigen vill foga samman en stomme av modellen hemvävd. Man sätter förstaspaden i händerna på Vilgot Holm som stått på tillväxt i några år och behåller nycklar som Lucas Käkelä och Axel Håkansson på anfallssidan. Det innebär en rödvit grund i lagbygget.
På backsidan återvänder dessutom Valter Johansson efter ett givande år som utlånad till Halmstad Hammers och tar backpartnern Elias Dynell med sig. I Kasper Hagberg får man in en spelskicklig back som varit för bra för att spela i division 2 och Sebastian Ehrenflod är en tuffing som fansen i SP Arena hyser någon form av hatkärlek till efter alla duster med HC Dalen. Det är en profilvärvning som skapar temp.
Önskvärda förlängningar – de riskerar att lämna
Processen kring vilka som blir kvar och inte är redan överspelad i Troja och det kan konstateras att klubben nog tappade några fler pjäser än vad man hade hoppats. Det är naturligt att merparten av truppen försvinner när man degraderas, men i Troja hade man nog hoppats på att en sådan som Fabian Hellström (som valde Västerås) skulle vara kvar och det svider garanterat att Jonathan Wikström följer med Jens Gustafsson till Visby/Roma.
Det blir en nystart där en ny stomme och en ny spets ska bära laget och i med den hemvävda prägeln är det faktiskt lite konstigt att en Troja-fostrad generalback som Rasmus Åkerblad väljer Kungälv istället för en återkomst i SP Arena efter att ha stått på lite tillväxt i Hockeyettan under några år. Kanske, kanske kan man övertyga Dennis Fröland att stanna och vara med på ytterligare ett återtåg. Han är ju knuten till orten. Det vore väldigt välkommet om han kommer till spel.
Behov
Tittar man på den trupp som än så länge är presenterad skulle det vara lätt att klyschigt utbrista spets. Men den kommer dyka upp. Det ryktas om Hugo Ek Koskela, Martin Fransson, Gustav Berglund, Noa Lindqvist Muci och Viktor Bernhardtz, för att nämna några. Med andra ord, Troja är där ute och jagar spelare till sin högre hierarki. Spelare som ska vara med och driva laget.
Frågan är dock vilken balans det kommer bli i laget när etablerade Hockeyettan-pjäser plötsligt ska gå hand i hand med hemvävda spelare som skickas in i hetluften på lite andra meriter. Förmodligen kommer man gå med uttalade topplinor och mer gnugg därbakom och det finns en risk att det blir lite brokigt och tål att manas till lugn. Troja är i behov av att bygga ett stabilt lag snarare än ett flashigt sådant. Några spelare som pinkar in poäng mår man så klart bra av, men det framstår som mycket rimligare att ägna säsongen åt att bygga en ny grund. Plocka in spelare som kan vara med på en resa på längre sikt än bara den kommande säsongen och försöka sätta ett dna i spelet.
Det ser ut att bli en till stora delar ny backsida och blir de spelare som de ryktas om klara (vilket jag räknar med) ser det ut som att man kommer få till en riktigt fin mix av offensiv flärd och pjäser som kan stå stabilt och tufft innanför egen blå. Då är det de sista forwardspjäserna som avgör vilken dignitet av topplag Troja-Ljungby kommer vara.
Vem ska träna laget?
Nu blir det ju så att Jens Gustafsson som var tilltänkt i en kombinerad klubb- och sportchefsroll lämnar för att istället bli tränare i Visby/Roma, men innan han klev ner från den beslutande rollen hann han vara delaktig i att lyfta upp sin adept Tobias Törnkvist som ny huvudtränare. Den före detta Troja-spelaren har gått som assisterande bakom Gustafsson i flera säsonger och känner klubben och materialet utan och innan. Det är ett rimligt steg att skicka fram honom i rampljuset för att testa de lärdomar han gjort de senaste åren. Samtidigt kommer man inte ifrån att det är en viss chanstagning i och med att det är hans första resa som huvudtränare. Dessutom i en klubb där han är en etablerad profil. Det blir spännande att följa.
Så säger avgående sportchefen Jens Gustafsson:
– Vi gör en väldigt stor rebuild på laget. Det är ganska naturligt. Som ”Lillis” Lövblom i Hudiksvall sa för några år sedan, efter tre år måste man byta ut spelare för att de blir för dyra. Det är lite samma för oss här och det är ganska odramatiskt. Vi har ett koncept här där vi tränar efter lunch och ska ha killar som vill ge hockeyn en chans och se om det bär någonstans. En del har höjt sin lön varje år i ettan och så fick de lite till i allsvenskan, att komma till dem och halvera deras lön nu det gör man ju inte. Då är det bättre att säga tack och hej. Nu har man tagit fram en plan där man ska vara ett slutspelslag i år och det tycker jag att man är. Budgetmässigt kommer vi ha ganska likt när vi gick upp, men jag märker med Tingsryds intåg och Vita Hästen att lönerna går bara upp.
Hur ser förutsättningarna ut för en snabb attack tillbaka mot Hockeyallsvenskan jämfört med när du kom in senast?
– Jag tror inte ett återtåg och det har jag förmedlat till klubben, att det är vansinne att göra det. Det tar tid att ta sig upp. Jag tycker att det är farligt att lägga en plan, tre år eller fem år, nu gjorde vi det ändå, men vad händer om du år tre förlorar en final mot Hudiksvall, stolpe ut istället för stolpe in. Är du helt misslyckad då? Nej, det behöver man ju inte vara, det är farligt att sätta det konkreta resultatmålet. Det är så otroligt små marginaler på slutet. Titta bara på Hudiksvall som snubblar längst fram och blir kvar, men någonstans gör ju de mycket rätt över tid. Lika väl som vi har hamnat i treårscykeln har de hamnat i en förbannelse att de inte ska få gå upp. Jag tror att om fem år spelar Troja i Hockeyallsvenskan, men just nu gör man en ganska stor rebuild här. Dels försvinner jag, TT (Tobias Törnkvist, tränare /förf.anm) tar över. Han och Mattias Persson ska träna laget, det är två ganska färska tränare på nivån även om jag tycker att TT har tagit otroliga kliv de här fyra åren, framförallt i vintras när det var kaos. Han har fått stå i den här stormen.
Hur involverad har du varit i lagbygget?
– Mer i början och mindre i slutet. Det är klart att jag är involverad. Jag står som sportchef, men det blir lite mer att jag sköter förhandlingarna med agenterna, jag har kontaktnätet vilka agenter man ska ringa till, men det är ändå TT som måste titta på spelarna. Vill du ha den här spelaren eller inte? Det är ändå han som styr, jag kan inte köra över honom och säga ta den här.
Vad är det för typ av lag ni vill bygga?
– Ett slutspelslag. Jag tror att TT är präglad i mitt spelsystem, så mycket av det vill han nog ha kvar, men sen var han med Magnus Sundquist en månad också, så det blir väl någon hybridvariant. Han var ju själv en ganska gritty spelare så jag tror att han kanske vill lite tillbaka till vad Troja var innan jag kom. Lite mer gritty, men att han ändå vill behålla lite mer spel. Ser jag på lagbygget nu har han fokuserat ganska mycket på storlek, inte så många små.
Det ryktas rätt mycket om etablerade spelare på väg in...
– Ja så är det. Jag är kanske lite mer fyra lines, han är lite mer trelinelag. Sen är det ekonomin med. Han vill nog lägga mer pengar i toppen och sen ha unga egna i en fjärdelina och kanske spela mer på tre lines när det är en rak serie och det inte är grundserie och Allettan och lite så där. Lukas Sjöblom är en stark värvning för oss och nu är jag kanske väldigt hård, det kanske inte är en slutspelsspelare, men det är en väldigt bra grundseriespelare. Han gör sina poäng där och det är det vi behöver nu. Första året när det är en rak 20-lagsserie behöver man komma topp sex, topp åtta och att ta sig till slutspel. Men vi ska in med två, tre topp-forwards som vi har mest pengar kvar till, som inte är signade än.
Känns det lite vemodigt att inte få vara med och sätta den sista touchen på bygget?
– Nej det gör det inte. Det är kul att se TT växa i det här. Det är mer en vänskapsrelation så ringer han mig om tre veckor kommer inte jag säga ”nej hejdå jag har slutat”. Jag vill hjälpa honom, men mitt fokus kommer ju ligga mer på Visby.









