Men med det sagt, antalet importspelare i Hockeyettan har minskat ganska drastiskt sedan det var på modet med transatlanter på var och varannan bakgård. Det har så klart med den skakig ekonomin att göra.
Konstateras kan dock att ska det vara rimligt med importspelare i Hockeyettan måste de naturligtvis leverera på en hög nivå och verkligen tillföra något i sina lag. Därför är det på sin plats att titta lite närmare på säsongens importgalleri och reflektera över vilka som verkligen kommer färga.
Utan inbördes rangordning, här är en samling importspelare som kommer vara väldigt viktiga för sina lag i Hockeyettan säsongen 24/25.
Matias Sointu, fw, Borås
Den ärrrade finländaren som var en del av succélaget som tog IK Oskarshamn till SHL anslöt som en sen värvning när Borås desperat byggde om i våras och gjorde omedelbart ett väldigt starkt avtryck. Hans blick för spelet och härliga passningsklubba resulterade i en hel del poäng och många trodde nog att han var lite för bra för att en återkomst den här säsongen skulle komma att bli aktuell. Men så blir det nu. 34-åringen har ännu inte anslutit till laget, men när han väl gör det förväntas han bidra med ytterligare en dimension till anfallsspelet. Sevärd.
Teemu Siironen, fw, Kiruna IF
Kiruna IF har inte många sylvassa spelare med Teemu Siironen är en. Faktum är att om fjolårets vinnare av den interna poängligan skulle falla ifrån skulle det vara ett oerhört stort avbräck för laget. Han bär offensiven med sina färdigheter och är den som man förväntar sig ska göra det kväll efter kväll. En av de spelare som är allra viktigast för sitt lag sett över hela ligan. Så skicklig är han.
Shane och Kyle Heffernan, fw, Kalix
Kalix har som ambition att satsa ungt, hungrigt och utveckla spelare, men väljer ändå att krydda upp sin mix med importerade veteraner. Shane Heffernan, 37, visade ifjol hur viktig han kan vara i ett ganska oprövat lag när han gjorde resan genom Hockeyettan med Alvesta och den här hösten återförenas han med den nästan lika ålderstigne brorsan Kyle. De båda bröderna visade klass redan under försäsongen och har inlett säsongen på samma sätt. Man kan ur båda parternas perspektiv diskutera huruvida det är rimligt att två kanadensare på karriärens upphällning ska spela tredjedivisionshockey med ett budgetgäng i den norra landsändan, men att de två blir viktiga för Kalix kan man inte snacka bort.
Niko Lahtinen, fw, Visby/Roma
Sportchefen André Lundholm har en historik av att ha träffat väldigt rätt med många värvningar från vårt östra grannland och Lahtinen verkar inte vara något undantag. 28-åringen som under karriären gjort bra med poäng i både Mestis och alpligan var borta en del under försäsongen på grund av skada, men har öppnat seriespelet urstarkt. Poängen har kommit från hans klubba i en takt som kanske inte ens Visby-lägret själva räknat med och det är ett positivt besked i ett spännande lag där den offensiva uppställningen ändå är det största frågetecknet.
Tatu Kokkola, fw, Västervik
Den finländske centern fick aldrig riktigt fäste i Hockeyallsvenskan med Kalmar ifjol, men hade de två föregående säsongerna visat upp väldiga färdigheter i Hockeyettan. Så väl i Vimmerby som i Kalmar positionerade sig 27-åringen som en skicklig tvåvägsspelare som är duktig i tekningscirkeln och det är precis det som Västervik förväntar sig av honom i sin storsatsning. Det är inte i grundserien Tatu Kokkola ska vara tungan på vågen, det är när matcherna spetsar till sig och allting börjar gälla efter jul.
George Diaco, fw, Västervik
Hade det inte varit för hans ringa storlek hade Diaco förmodligen firat större triumfer hemma i Kanada, men hockeyn är ju tyvärr sådan, framför allt i Nordamerika, att storleken har betydelse. Med det sagt, George Diaco är en artist som kommer ösa in poäng i sin nya klubb och som under fjolårets resa med Tranås visade upp ett passningsöga som imponerar. Många tror att det mycket väl kan ligga en allsvensk chans runt kröken för den lille liraren.
Hugo Haas, m, Vallentuna
Efter en liten utflykt till Boden är den fladdrige tjecken tillbaka där Hockeyettan-karriären en gång startade, nämligen i Vallentuna. Och han är det förmodligen som en bättre målvakt. Haas har alltid varit väldigt aggressiv mot skyttarna och lagt i försvararnas händer att rensa undan returerna, men tycks ha blivit aningen med skolad under året i norr och det Vallentuna han nu ställer sig mellan stolparna för är betydligt mer defensivt orienterat än senast det begav sig. Jussi Salo har kommit in och satt en defensiv organisation som kan passa Haas väldigt väl och det är högst troligt att han kommer notera väldigt fina siffror under hösten.
Tommi Laakso, fw, Borås
Många andra namn i uppställningen är fräsigare än finländarens, men han kan med säsongens gång komma att bli ett riktigt spännande inslag i Borås-truppen. Han är storväxt och kraftfull och har en imponerande räckvidd. Rätt använd är känslan att det här kan bli ett viktigt vapen då han för attribut till bordet som kanske annars saknas i det gäng som Christer Nylund ska coacha mot Allettan. En finsk bulldozer kan så att säga inte vara fel. Utan att för den sakens skull anmärka på de rent hockeymässiga egenskaperna Laakso för till bordet. Han är inte oäven.
Matej Galbavý, fw, Kiruna IF
Den rutinerade slovaken har varit poängstark vilken Hockeyettan-klubb han än dressat upp för. Oavsett om det stått Borlänge, Nybro eller Strömsbro på tröjan har det rasslat ganska frekvent i nätet och det är exakt vad även Kiruna IF behöver av honom. Lagets absoluta spets är tunn och det finns en stor förväntan på att Galbavý ska gå i bräschen med ett välkalibrerat sikte och därmed svara för ett pålitligt målskytte. Än har han kanske inte kommit loss helt och hållet, men det råder inga tvivel om att han kommer behöva vara bra om Kiruna IF ska vara bra och ta sig någonstans.
Winston Frimmel, b, Tranås
Det är lätt att tänka sig att det är en koppling till landsmannen, tillika Tranås-tränaren, Phil Horsky som fört österrikaren Frimmel till Stiga Arena och med det bör också finnas en förväntan på att han ska leverera. Nu står förstås inte Tranås och faller med att Frimmel måste vara bra så som är fallet med många av de andra importerna och deras klubbar på den här listan. Men det är en joker som mycket väl kan komma att utmärka sig innan säsongen är över. Ynglingen har startat ganska långt ner i hierarkin, men har en storlek som talar för att han ska kunna bli en pondusfylld försvarare och får han bara växa in i Hockeyettan under kontrollerade former finns förmodligen väldigt mycket bra att vänta.










