- ”Det märks att det är ansträngt som bara den”
- ”Vilka är det vi glädjer?”
- ”Hela systemet är tandlöst på grund av många, många års kompromisser”
- ”Det är helt hål i huvudet”
- ”Trovärdigheten blir ju noll”
- ”Behöver inte vi klubbar ta ekonomin på allvar då kommer det bli vilda western”
- ”För dem är det ungefär skithuspapper för arenan de jobbar i”{{ PAYWALL LIMIT }}
Det är ett bistert ekonomiskt läge som råder ute bland klubbarna i Hockeyettan. I kölvattnet av pandemin och därefter inflationen med skenande kostnader har saker och ting ställts på sin spets. Vännäs har flaggat för att de kanske kommer behöva dra sig ur ligan, Skövde har så mycket skulder att de nyligen rådfrågade sina medlemmar om de borde gå i konkurs, KRIF kämpar med deprimerande siffror och så pass många klubbar hänger på gärdsgården att förbundet nyligen beslutade om ett ytterligare dispensår för att utifrån sina ekonomiska regler inte behöva kasta ut alldeles för många klubbar på ett bräde.
Många måste vända på varje krona för att få verksamheten att fungera och kalkylerna att gå ihop. Samtidigt ska klubbar leva upp till ett krav om att ha 8% av sin omsättning i eget kapital som dessutom ska höjas till 10% nästa år för att beviljas elitlicens.
Som sagt, det är dystert och vad passar då bättre än att lägga örat mot rälsen och höra efter vad aktörerna med lite olika ingångsvinklar tänker om den ekonomiska situationen i Hockeyettan? Hur den märks av, om licensreglerna är rimliga, vad det där extra dispensåret betyder och vad det finns för lösningar som skulle kunna rädda ekonomin på lite längre sikt.
I veckans Hockey(h)ettan-panel möter vi André Lundholm som är sportchef i det Visby/Roma som om planerna går i lås snart ska kliva in i ett nytt arena projekt, Jonatan Glader som är före detta sportchef i Piteå och med ett års distans kan blicka på Hockeyettan med lite nya ögon, ligaorganisationens vd Jens Israelsson, journalisten Björn Skarpsvärd som under många långa år närgånget bevakat ettanklubbarna i Blekinge och Tomas Östlund, sportchef i den i sammanhanget ganska lilla klubben Lindlöven.
Märks det av att det är ett kärvt ekonomiskt läge bland klubbarna i Hockeyettan? Hur?
André Lundholm, sportchef, Visby/Roma:
– Jo men det gör det ju, om jag pratar bara utifrån vårat perspektiv så har inflationen varit en stor orsak till att kostnaderna driver på. Vi har typ 22 hotellövernattningar per år och de har gått upp i pris per natt och måltiderna har gått upp i pris. Summerat över året har det stor effekt för oss. Materialkostnaderna stiger och den tuffare tillvaron i samhället gör att det är tuffare för sponsorerna.
Jonatan Glader, före detta sportchef, Piteå:
– Ja det tycker jag, det är min upplevelse. Hos de klubbar jag pratar med har det alltid varit ekonomin på agendan och jag tycker att det är tydligare nu. Det som jag tycker att man bör ha med i ett sådant här perspektiv med dåliga tider är att vi tenderar att bli mer lokala. Vi konsumerar mer lokalt och Hockeyettan har kanske den möjligheten att ställas mot en resa till Kreta, att det finns en position för Hockeyettan i det lokala. Så jag tror att för de föreningsledare som är idag är det jättetufft, men det finns också en möjlighet att lyckas med den lokala förankringen. Det finns en möjlighet, det är inte bara nattsvart, men min upplevelse är att det är ännu mer på agendan än vad det har varit tidigare.
Jens Israelsson, vd, Hockeyettan:
– Det märks att det är ansträngt som bara den och det gäller även ligans bidrag till klubbarna. Vi kämpar vi också med näbbar och klor för att ro runt ekonomin. Vi har påverkats väldigt mycket av allting, det har inte återhämtat sig sedan pandemin utan vi står fortfarande i ett skede där vi inte väntar, vi jagar ju febrilt, men där det är svårt att få till någonting som är värdigt.
Björn Skarpsvärd, journalist, Blekingesport:
– Man märker ivern på sociala medier för att samla in pengar, att klubbarna behöver hjälp. Man vädjar mycket och sen har det minskat publikt också. Man förstår att det blir lite kärvt när det inte blir någon omsättning och intäkter, det är otroliga utmaningar. Jag vet inte hur deras workshopar ser ut för att få en attraktivare liga, men bara du säger att ett lag går upp av 40, redan där får man ont i magen, varför håller vi på? Vilka är det vi glädjer? Det är klart att det finns lite fantaster som vill följa sitt lag, men de blir ju avtrubbade när de märker att det är så svårt och samtidigt blir allt dyrare.
Tomas Östlund, sportchef, Lindlöven:
– Det är klart att det märks, det har väl inte undgått någon att i stort sett alla division ett-klubbar blöder. Jag har alltid varit för att i en Alletta ska man vara förberedd, man ska resa och man ska ha ekonomi för det, men med det nya upplägget spelar det ingen roll om du spelar Allettan eller fortsättningsserien, du ska skala upp till Norrland, för våran del, oavsett. Det är enorma pengar som går i resor för föreningar. Sen är det så att vi har haft en pandemi och vi har haft en lågkonjunktur, företagen är inte alltid lika pigga på att lägga in och vara med som partners, så det är klart märkbart och framförallt ser man det ganska frekvent när klubbar går på knäna och gör panikinsatser för att egentligen bara klara vardagen.
Förbundet har infört ett ytterligare dispensår, vad är din syn på det, är det bra eller dåligt?
André Lundholm, sportchef, Visby/Roma:
– Där är jag extremt kluven. Å ena sidan tycker jag att det är bra att klubbar klarar sig och överlever, för jag tycker att Hockeyettan ska vara en breddliga som har både bredd och spets. Där har man då lag som satsar lite mindre, men ändå bedriver en viktig funktion från svensk ishockey med att hålla igång och utbilda unga spelare. Jag tycker att det är bra att det finns en bredd i svensk hockey och att vi inte försöker bli lilla allsvenskan i en sämre version. Å andra sidan tycker jag att det måste finnas ett krav på klubbarna, inklusive oss själva så klart, att rätta oss efter den ekonomiska verklighet vi har att förhålla oss till. Det som är problemet som jag ser det ibland, inte bara nu utan även tillbaka i tiden, är att klubbar som inte har en ekonomi i balans ändå är med och bjuder på spelare vilket driver upp kostnader och ibland då tvingar klubbar som har en ekonomi i balans att vara med i budrace som inte skulle behöva bli av. Det ser jag som en fara och jag tycker att det borde finnas någon mekanism att har du inte ekonomin i balans så får du spela i Hockeyettan men du ska inte få vara med och kvala uppåt. Det tror jag är det enda sättet att tvinga klubbar med ambitioner att först måste vi ta hand om ekonomin, sen kan vi börja snegla på att ta klivet upp.
Jonatan Glader, före detta sportchef, Piteå:
– Om det är ett akuthanterande av hela hockeysverige måste man väl ha ett förtroende för att de har en bättre bild än vad jag har, men hela systemet är tandlöst på grund av många, många års kompromisser. Man har gått ifrån de regler man själva har satt upp. Hela systemet är uppbyggt för att man ska spara i ladorna tills det är dåliga tider och nu är det dåliga tider och då skulle man ha sparat, det är hela syftet. Det tappar både sin legitimitet och sitt syfte, men det beslutet man fattar nu är en konsekvens av alla de beslut man har fattat tidigare.
Jens Israelsson, vd, Hockeyettan:
– Kortsiktigt är det bra, men samtidigt måste vi ha en bärighet framåt på sikt. Vi har gett vår tydliga input till förbundet och vi har drivit den här frågan från ligans perspektiv å våra klubbars vägnar. Eftersom det var ett utsatt läge redan förra året känner vi att vi behöver hitta och få lite luft för våra utsatta klubbar att klara en säsong till åtminstone. Sen måste vi titta framåt och se ett långsiktigare perspektiv i det här. Jag känner att vi är en förbundsliga, men det är ganska olika förutsättningar mellan ligorna och här känner väl vi att någonstans måste en utjämning ske, men det ser vi inte att den kommer i den närmsta framtiden. Vi behöver på lite längre sikt hitta ett sätt att hantera de här licenskraven som finns.
Björn Skarpsvärd, journalist, Blekingesport:
– Det tycker jag är dåligt, det är en lätt väg att gå för att ge klubbarna...jag ska inte säga att det ger dem falska förhoppningar att det ska lösa sig, med kostnadsbild och annat, men det krävs något annat för att skapa ett intresse och tjäna pengar för klubbarna.
Tomas Östlund, sportchef, Lindlöven:
– Många är för att man ska skära ner division ett lite grann och jag har ingenting emot det. Jag säger inte att Lindlöven är ett topplag som är garanterat en plats om vi säger att det är 30 lag, men jag tycker att det ska vara på sportsliga grunder som man åker ner. Det ska inte vara på grund av ekonomi, så att de har ett dispensår till, jag tycker det är jättebra. Sen är det ju det att klubbarna måste ta beslut om man klarar det. Från Lindlövens perspektiv har vi inga dyra trupper, vi lever efter de inkomster och de budgetar vi lägger. Jag tycker att det är bra att klubbarna får en möjlighet att fortsätta bygga på en division ett-verksamhet, men med det sagt, om det ska bantas gör det på rätt sätt, gör det sportsligt.
Är licenskraven som de ser ut idag, med 8% i eget kapital som ska bli 10% nästa säsong, rimliga för Hockeyettan?
André Lundholm, sportchef, Visby/Roma:
– Det tycker jag är för högt. Det är relativt stora pengar i SHL och då blir det också relativt stora förluster om det diffar någon procent, så där tycker jag att det kan vara 8% till 10% på eget kapital-krav, allsvenskan kanske skulle ha hälften av det och Hockeyettan kanske skulle ha hälften av det det vill säga runt 2,5-3%. Där någonstans tycker jag att det hade kunnat stanna. Tio procent tycker jag är för mycket för det medför ju lite problem också, om du har lite restauranger eller sådana där saker, eller som vi som ska kliva in i ett arenaprojekt, det blåser ju upp omsättningen till säg 15 miljoner, men det genererar inte att du får en och en halv miljon över på sista raden som du kan avsätta i eget kapital. Det finns utmaningar, men någon procent i eget kapital tycker jag att man ska kunna ha för att ha stabil ekonomi precis som företag.
Jonatan Glader, före detta sportchef, Piteå:
– Det visar väl att det inte är det att det inte stämmer överens med verkligheten. Det är tuffare än för alla andra aktiebolag och det är märkligt att en idrottsförening måste ha ett annat regelsystem. Jag förstår att det finns en tanke bakom att det ska bli rättvist och helt rättvist blir det aldrig. Jag pratade med en förening som tog ett stort ansvar i samhället och hade många bidragsanställda som utförde olika sysslor och det innebar att deras omsättning ökade ganska kraftigt varpå de var tvungna att göra sig av med dem och en annan förening kanske har satsat väldigt mycket på truppen eller på tränarrekryteringar eller andra saker. Det är samma sorts omsättning, men det slår väldigt olika. Sen måste man väl ha något system, det förstår jag också, men jag skulle önska en mer pragmatisk syn om ekonomi i balans. Om det är positivt eget kapital eller en viss summa, det är jag inte tillräckligt kvalificerad för att tycka om, men det systemet som är nu måste kunna bli bättre och framförallt mer konsekvent. Det är väl den stora frågan.
Jens Israelsson, vd, Hockeyettan:
– Nej vi tycker inte det. För våra klubbar handlar det väldigt mycket mer om just att hitta en balans i både eget kapital och det förstår vi ju, men kopplat till ett kassaflöde. Det är ju det som dränerar väldigt mycket. Den konstellationen måste vi få till, jag menar så länge vi inte har de här monsteravtalen med oss kan vi inte räkna med ett kassaflöde som är något värdigt att ha. Vi har stöd och support från de övriga förbundsligorna, framförallt SHL och Hockeyallsvenskan, i den här frågan, men sen är frågan om vi får något gehör från förbundet. De vill gärna att vi är en förbundsliga under likadana villkor som alla andra förbundsligor och det förstår jag också naturligtvis, det blir enkelt och tydligt, men det funkar inte i modellen när vi är tre gånger så många lag och att vi har den uppdelningen som vi har.
Björn Skarpsvärd, journalist, Blekingesport:
– Nej, jag tycker inte att det är riktigt rimligt för det är någonting klubbarna nästan bara skrattar åt, hur är det möjligt? De himlar med ögonen, för många är det en omöjlig ekvation som läget är nu. Självklart ska man ha ett positivt kapital, jag säger inte att man ska gå med förlust 3-400 00 varje år för det är ju ohållbart. Någonstans måste pengarna komma in igen, de kan bli förödande om de inte löser det, men just kapitalet nej det är alldeles för mycket. Man kanske måste göra två av tre bra år eller någonting.
Tomas Östlund, sportchef, Lindlöven:
– Nej det tycker jag verkligen inte, jag tycker det är helt orimligt. Jag säger så här, om en förening går plus/minus-noll varje år, är inte det ett kvitto på att föreningen fungerar? Jag förstår inte varför vi ska sitta med pengar på eget kapital för att det ska se bra ut i någon höjdares böcker, det är helt hål i huvudet enligt mig.
Tror du att vi kommer få se lag flyttas ner på ekonomiska grunder under våren och sommaren?
André Lundholm, sportchef, Visby/Roma:
– Den risken finns väl och det är samma sak där, jag är tudelad. Jag önskar ingen att bli nedflyttad på grund av ekonomi, samtidigt vet jag inte vad alternativet skulle vara, för behöver inte vi klubbar ta ekonomin på allvar då kommer det bli vilda western tillslut. Att man chansar och hoppas att det går för att nå kortsiktig sportslig framgång och det tror jag inte gynnar svensk hockey över tid. Jag önskar ingen den mackan att åka ner på grund av ekonomin, men jag hoppas också att vi klubbar gör vad vi kan för att hålla ekonomin i balans för att inte hamna i den sitsen. Det är inga nyheter.
Jonatan Glader, före detta sportchef, Piteå:
– Något enstaka säkert, men inte alls på det sättet som reglerna föreslår eller som reglerna är uppsatta. Man kommer förmodligen hitta nya anledningar att kompromissa bort de regler man själv har satt upp – igen.
Jens Israelsson, vd, Hockeyettan:
– Ja, risken är ganska överhängande faktiskt. Det beror på hur förbundet handhar det här nu, men via Hockeyettans licensnämnd har vi varit tydliga med vad vi tycker och vad vi känner är bra kortsiktigt. Vad som sker på lång sikt sen det får vi se, men kortsiktigt behöver man använda lite förmildrande omständigheter tycker jag i alla fall. Annars kommer hockeysverige stanna av, utan Hockeyettan vet jag inte var hockeysverige tar vägen.
Björn Skarpsvärd, journalist, Blekingesport:
– Ja, jag tror att något lag kommer nog åka ner. Det tror jag om de ska vara så hårda som de ska vara. Antingen följer man en regel och då gäller det alla, det kan inte svänga lite år för år, trovärdigheten blir ju noll. Det blir ännu större klyftor i svensk hockey om inte reglerna följs. Antingen så har man en regel och då ska den följas.
Tomas Östlund, sportchef, Lindlöven:
– Ja det tror jag. Jag tror att det kommer bli flertalet lag. Nu när dispensen ligger ute så är det ju ingen som åker ut, men jag tror att det är föreningar som sitter riktigt dåligt till som blir tvungna att göra en nystart och börja om på lägre nivå. Jag tror att det finns flertalet klubbar.
Har du något förslag på lösning kring hur ligan och klubbarna skulle kunna komma till rätta med den haltande ekonomin?
André Lundholm, sportchef, Visby/Roma:
– Jag har en stor respekt för att det är en jäkligt komplex fråga, men någonstans tycker jag att vi i en drömvärld ska försöka hitta att vi kan vara bredd men att vi också har spets. Jag har hört att man pratar om Allettornas vara eller inte vara i framtiden, jag tycker att Allettorna är ett jättebra koncept, jag tycker att kvalserien är ett jättebra koncept också. Sen förstår jag att om man är avhängd blir det problematik, men då tycker jag man får jobba med den biten, hur man kan kompensera den. Man skulle kunna ha en incitamentsmodell att sista laget får mest av tv-pengarna så att vinnarna av kvalserien får lite mindre för att de ändå har haft mycket publik och intäkter hela vägen in i mål, men det är en annan sak. Att någonstans hitta en modell där det finns möjlighet för alla att vara med, stor som liten, men vi ska ta ansvar för våra ekonomier och har man inte ekonomin i balans tycker jag att avancemangsmöjligheterna, till slutspel eller vad det skulle kunna vara, ska begränsas. Jag har ingen bra lösning på det, men någonstans måste det vara så att en klubb som Hudiksvall som har varit uppe och nosat varje år och som sköter ekonomin på ett bra sätt och har det stabilt, de kan inte förfördelas, det måste någonstans bära sig att man tar ansvar så att det inte blir att man lockas in att inte ta ansvar.
Jonatan Glader, före detta sportchef, Piteå:
– Det är den stora frågan. Jag tror på gemensamma avtal, att man behöver gå samman och göra gemensam sak ännu mera. Vi har aldrig haft det så bra som vi hade det under ATG-perioden till exempel och jag säger inte att det ska vara ett spelbolag, men en jättestark partner. Sen måste man nog se över kval- och slutspelsmetoden för att skapa mer puls och intresse. Jag tycker att hockey är en slutspelssport och fotboll är en seriesport och det känns märkligt att ettan när de andra två ligorna väljer att gå för slutspel och att det blir nerv i det så väljer man att inte göra det. Jag tycker att Allettan är sportsligt jätteintressant som hockeyälskare, som konsument vet jag inte om det lockar så mycket eller om det är det lokala, alltså fler derbyn. Kanske en hybrid då, där man spelar både derbyn och Allettan, men att på något sätt hitta det lokala. Framförallt i slutspelet behöver vi spela lokalt.
Jens Israelsson, vd, Hockeyettan:
– Det handlar om att licenskraven måste förändras, men sen handlar det också om att vi både centralt och lokalt behöver driva in mer pengar till klubbarna, det är det det handlar om. Vi måste göra ett bättre jobb centralt och samtidigt måste klubbarna driva in mer medel för sitt eget bruk så att säga. Jag känner väl att som liga är det så att vi ska dra vårt strå till stacken naturligtvis, men samtidigt måste klubbarna på något sätt kunna överleva självmant också. Jag förstår att både Hockeyallsvenskan och SHL med de ligapengarna som finns där är något helt annat än vad vi har att röra oss med, eller våra klubbar har att röra sig med. Skillnaderna är för stora.
Björn Skarpsvärd, journalist, Blekingesport:
– Det måste till en omändring i Hockeyettan. Jag vill ha tre division ett-serier med kanske tio lag i varje och hitta en modell med lite bättre matcher. Det kommer alltid finnas lag som är långt ner, även om det är 30 lag så kommer det finnas fyra lag som har det jättejobbigt, men du får lite mer intressanta serier. Det måste ageras, allt kan inte bara blickas att det är fantastisk med SHL-slutspel och bäst av sju upp till SHL, vi måste ha bredden alltså. Klubbarna kommer tyna bort en efter en om det inte blir någon förändring, de blöder
Tomas Östlund, sportchef, Lindlöven:
– De finns väl tusen lösningar. Det ska vara något som är hållbart, men jag tycker väl någonstans att Hockeyettan är en jävligt viktig plattform för svensk hockey. Vi får upp massvis med talanger som kommer i division ett som senare går både till allsvenskan och SHL, så jag kan väl tycka att det ska droppa ner lite mer pengar från rika SHL ner till division ett-klubbarna. Säg att varje SHL-klubb ger 200 000 till division ett och sen delar alla på den kakan, det är rätt mycket pengar bara det och för dem är det ungefär skithuspapper för arenan de jobbar i. Det finns massor av lösningar, men man måste försöka hitta lösningar för att Hockeyettan ska leva vidare för i en förlängning är det jobbigt att jobba i en division ett-förening och hela tiden ha det här ekonomiska flåset under sig. Någonstans måste man hitta någon form av peng till de föreningar som faktiskt spelar i division ett.
