Foto: [Skärmdump]
Algot Persson, Alvesta
Debutsäsongen i Hockeyettan satt ynglingen mest undangömd på bänken i KRIF, men i vintras gjorde han det mesta av sina möjligheter i Alvesta. Persson jobbade sig fram till en position där han blev en målvakt att lita på och i play-in-spelet mot Karlskrona var det faktiskt han som fick förtroendet att starta båda matcherna. Här är känslan att det finns mycket mer att hämta. Tingsryd-produkten har en nivå till i sig och kommer säkerligen bara bli bättre ju mer matcher han spelar. Bli inte förvånade om han är uttalad etta i Alvesta och på radarn för större klubbar innan säsongen är över.
Foto: [Jonas Ljungdahl/Bildbyrån]
Sebastian Andersson, Västervik
23-åringens resa genom Hockeyettan är minst sagt brokig. Han debuterade med en katastrofperiod för Kiruna AIF säsongen 22/23, byttes ut efter 9 minuter och 56 sekunder med fem mål i arslet borta mot Piteå och fick sedan aldrig chansen igen. Statistiken (54,6%, 30.20GAA) befläckar fortfarande cvet och keepern gömdes undan hos Grästorp i division 2 efter det. Sedan dess har han dock hunnit visa sig som en oerhört stabil backup i Visby/Roma. Det har förvisso inte blivit fler än 20 framträdanden över de två senaste säsongerna, men varje gång Andersson fått möjligheten har han varit redo. Nu går flytten till ett ekonomiskt krisande Västervik där möjligheten till en förstaspade bedöms som väldigt stor. Potential finns där så det räcker och blir över, nu är kanske Anderssons tid att skina.
Foto: [Skärmdump]
Felix Stenmark, Boden
Som med många unga målvakter var det väl ingen som riktigt visste exakt vad som var att förvänta när Stenmark tog klivet ut från Timrås juniororganisation för att starta seniorkarriären på allvar. Men Stenmark tog för sig från dag ett och kom att bli ett väldigt naturligt komplement till den betydligt mer rutinerade Anton Hjalmarsson. De kom att dela broderligt på speltiden i serien och att det var Hjalmarsson som sedan spelade mest i slutspelet kan tillskrivas rutinen. Nu stannar båda herrarna i Boden en säsong till och fortsätter Stenmark att utvecklas, vilket vi väl får tro, kommer han sätta en enorm press på sin äldre kollega. En sund konkurrens som säkerligen kommer göra båda herrarna väldigt gott.
Foto: [Jonas Ljungdahl/Bildbyrån]
Noel Sjökvist, Grästorp
Skövde-produkten har stått på huvudet för Lidköping Red Roosters i division 2 de två senaste säsongerna och det är inte särskilt konstigt att Grästorp, som kunnat se honom på nära håll, fattat tycke. Det här kan mycket väl bli en sådan där komet som ingen hört talas om, tar klivet in i Hockeyettan och sen gör braksuccé. Möjligheterna till speltid lär ju vara stora då målvaktskollegan Leo Granholm som hämtas från Örnsköldsvik är lika ung och oerfaren på den nivå söderettan kommer vara. Sjökvist gjorde trots sin ungdom framträdanden i Hockeyettan (för Skövde) redan säsongen 22/23 och svarade då för väldigt fina insatser. Ytterst spännande.
Fabian Arwidson, Karlskrona
När succékeepern Carl Malmqvist hade några veckor av sviktande form under vinterns gång klev Fabian Arwidson fram och tjusade fansen så till den milda grad att flera av dem omedelbums ville sätta förstaspaden i händerna på honom. Det är inte så konstigt att hans spel kom som en så stor överraskning med tanke på att den tidigare ledningen styvnackad vägrade spela honom under grundserien. Det gav intrycket att de tyckte han var ett såll. Men under Peter ”Piva” Johansson fick ynglingen som återvänt till Karlskrona efter några fostrande år i Rögle visa upp sitt riktiga jag. Bli inte förvånade om han sätter rejäl press på hajpade nyförvärvet Hampus Hedman i vinter.
Foto: [Suvad Mrkonjic/Bildbyrån]
Artur Ogandzhanyan, Kiruna IF
Ukrainaren återvänder till Kiruna IF lite under radarn efter att ha spenderat den gångna säsongen i italienska andraligan med Varsese och borde nog faktiskt flaggas som en mer spännande värvning än vad som har gjorts. Han gjorde inte bort sig senast han var i Kiruna, är en målvakt som klubben känner och med tanke på hur stora målvaktsproblem man hade i vintras är det viktigt att få in någon man kan känna sig trygg med. Kommande vinterns kollegor är inte särskilt beprövade och Ogandzhanyan kan väntas behöva ta ett riktigt stort ansvar.
Foto: [Skärmdump]
Lucas Selindh, Mariestad
Det är klart att det är Victor Olsson som hämtas in från Brödernas/Väsby som kommer betraktas som den givne förstekeepern på förhand. Men i och med kontrakteringen av Selindh har Mariestad skaffat sig ett väldigt bra målvaktspar inför kommande säsong. 20-åringen spelade storartat för Kungälv i division 2 säsongen som gick och att döma av målvaktsförståsigpåarnas snack efter den korta perioden som namngiven hos Mariestad ifjol är det här en keeper utöver det vanliga. Utvecklingspotentialen sägs vara riktigt stor. Flaggan är hissad, nu vet ni vem ni ska hålla koll på i vinter.
Tim Forslund, Hanviken
I stort sett allt handlade om succékeepern August Hedlund i Hanviken säsongen som gick, men i hans kölvatten utvecklades den hemvävde produkten Forslund till en målvakt som absolut också gick att lita på. Han fick göra några matcher som utlånad till Flemingsberg i division 2 för att hålla sig het, men varje gång han tog plats i kassen i Hockeyettan var det med ruggigt fint resultat. Hans spel i kombination med Hedlunds briljans ledde till att ett spetslån som Teodor Munther från Djurgården blev lite överflödigt. Vilket säger en hel del. Fortsätter utvecklingen kan Forslund bli riktigt vass till vintern nu när Hedlund inte finns i mixen längre.
Foto: [Skärmdump]
Joseph Zieba, Tyringe
Efter att Kalle Andersson valt att fortsätta vidare till Brödernas/Väsby finns det speltid att vinna i Tyringe. Adam Ingelfeldt som är kvar var den som oftast fungerade som backup ifjol och blir en stabil pjäs att luta sig emot för unge Zieba. Men skulle det fungera för honom är det ingen långsökt tanke att 19-åringen som gjort det bra i juniorverksamheten hos både Frölunda och Linköping kommer få sina chanser att skina. Det är en spännande yngling och speltiden är upp till honom att verkligen grabba tag om.
Foto: [Magnus Andersson/Bildbyrån]
