Carl Westberg, Halmstad
Nämnde Westberg gjorde två helt okej säsonger i Hudiksvall men ska vi vara helt ärliga kom han inte i närheten av att vara den nyttiga spelare han var under sin förra sejour i Halmstad. Då var han en uppkäftig rackare som fick topplock att flyga både lite här och var och passade perfekt in i det uppstickargäng som var Halmstad då. Nu återvänder han till laget med den solida stommen och förväntningarna är förstås väldigt stora. I Hammers vet man att Westberg är kapabel att göra en hel del Hockeyettan-poäng, men det är för hans egenskaper som retsticka han kommer vara mest värdefull för laget som nu plötsligt kommer att få bära en ovan typ av favoritskap.
Andreas Nelly, Mjölby
27-åringen har spenderat hela sin hockeykarriär i oglamourösa klubbar i Östergötland och på senare år varit en forward som producerat under en halv poäng per match i genomsnitt trots att han faktiskt spelat i ganska begränsade ligor. Det är ingen kille som rent statistiskt sticker ut på något sätt, men i Mjölby talas det oerhört gott om honom som en elak jävel som aldrig kliver undan och som gör allt för laget. En typisk rollspelare som är så mycket viktigare än vad som går att mäta med någon form av statistik. Räkna med att det kommer göra ont att möta Andreas Nelly i vinter igen.
Robin Höglund, Västervik
I Västerviks lagbygge tycks varje spelare vara handplockad för att fylla ett specifikt syfte. Sportchefen Victor Öhman har handplockat Hockeyettans bästa aktörer i olika gebit till sitt lag och det vore märkligt om det inte stod ”bulldozer” i den rollbeskrivning som presenterats för Robin Höglund. I Sportbladets stora spelarenkät i vintras pekades göteborgaren ut som den spelare i ligan det är jobbigast att möta och säger motståndarna det är det förstås så. Forwarden är stor, tuff och elak. Han har ett rykte om sig att vara expert på att ta bort motståndarnas bästa spelare ur matcherna och kommer garanterat sitta av en hel del utvisningsminuter även i vinter.
Henri Tamminen, Boden
Finländaren har blivit en kultspelare i Boden trots att han i ärlighetens namn är en ganska begränsad spelare rent hockeytekniskt. Men Tamminen checkar alla boxar för vad de blodtörstiga bodensarna på läktarna älskar. Han är en tuff spelare som spelar med känslorna utanpå tröjan och gör allt för sitt lag. Han försvarar klubbens färger på ett förnämligt sätt och kommer givetvis att brösta upp sig i Hive Arena på nytt nu när han går in på sin femte säsong i klubbens tröja. Ett klassiskt rivjärn som knappast kan beskrivas som något annat än väldigt nyttig.
Leon Cadei, Borlänge
21-åringen har under sina första säsonger i Hockeyettan varit lite ojämn och stundtals satt sig i lite dumma situationer där känslorna fått ta överhanden och kanske inte riktigt gynnat laget. Men det är sådant som kan skrivas upp på kontot för ungdomlig naivitet. Cadei är en spelare under utveckling som gjort sina misstag och säkert lärt sig av dem. Samtidigt har han visat upp sig som en spelare som är tuff och sätter skräck i motståndare med sin fysik och som kommer bli väldigt viktig i det ungdomliga, eventuellt lite mjäkiga, lag som Borlänge kommer ställa på isen till säsongen 24/25.
Philip Svensson, Borås
Med Robin Höglund förlorad till Västervik och Albin Storm mer och mer infasad i en roll där han förväntas göra en hel del poäng får Svensson ta över ledartröjan som energispelare i Borås till kommande säsong och den egna produkten är en spelare som älskas av klubbens fans. Han borrar ner huvudet och kör, struntar i att han inte är ligans mest gudabenådade hockeyspelare och gör det han är bra på istället. Philip Svensson är hård, tvekar inte att ge sig in i hetluften och har visat goda takter när det kommer till att reta upp motståndare. Det har varit ganska underhållande att se de senaste säsongerna.
Oscar Hagman, Karlskrona
Tillsammans med Sebastian Sundlöv har Oscar Hagman varit Karlskronas mest pålitliga spelare de senaste åren och då snackar vi knappast om några stjärnor som gör poäng, utan det är det vanliga hederliga gnugget som gjort avtryck. När Hagman är på humör och får utrymme att spela sitt spel är han garanterat en av de jobbigaste spelarna att möta i ligan. En grythund som sticker in näsan där det bränns och gör livet surt för motståndarna. Han har stått för något som KHK haft ganska lite av i Hockeyettan och hans egenskaper blir givetvis extremt nyttiga nu när man försökt bygga om och bli ett lag som är både lite speedigare och lite fränare än ifjol.
Simon Eriksson, Visby/Roma
Eriksson kom inte riktigt till sin rätt i Nybro Vikings och när han återvände till Mariestad under fjolårssäsongen hade de ändrat sin spelidé till en possession-variant som inte alls passade hans spelstil. Men nu kommer 25-åringen till ett storsatsande Visby/Roma vars ganska primitiva hockey borde kunna passa honom utmärkt. När det gäller att chippa och gå, smälla på och skapa oreda är den väldige forwarden en av de främsta i ligan och det lär han få praktisera i vinter. När han är på sin topp är det en bulldozer av yttersta snitt som ögänget kommer ha väldigt stor nytta av.
Mikael Taylan, Huddinge
Den lille ettrige forwarden tog Hockeyettan med storm när han bytte Södertäljes J20-gäng mot seniorspel i Borlänge inför den gångna säsongen. Han gjorde en hel del poäng för masarna, men visade framförallt upp sig som en spelare om inte lägger några fingrar emellan. Det kunde smälla ganska bra när Taylan var på isen. Nu är Huddinge förvisso inte en klubb som värvar spelare för sina burdusa attribut, man vill gärna vara ganska spelande, men det är ett faktum att den forna talangfabriken har varit ett synnerligen lättviktigt och mjäkigt lag de senaste säsongerna. Med andra ord kommer Taylans egenskaper komma som en skänk från ovan för klubben även om han initialt värvats för sina allround-kunskaper.
