- "Bättre sent än aldrig – beslutet borde kommit tidigare"
- Godkänt – men absolut inte mer, Tre Kronor
- “Känns som en ren jackpot”
- “Kunde inte drabbats av mycket tyngre tapp”
{{ PAYWALL LIMIT }}
Beslutet från Svenska ishockeyförbundet kom nästan i förbifarten, men kan komma att ha stor inverkan på nästa säsongs kval- och slutspelsstrider i framför allt Hockeyallsvenskan. Beslutet att inte låta seniormålvakter vandra fritt mellan klubbar som namngivna tredjemålvakter damp ned i mejlkorgen via ett pressmeddelande under förra veckan och var lika välkommet som välbehövligt.
Bättre sent än aldrig, men beslutet borde ha kommit tidigare.
Ett hockeyallsvenskt problem
För det är främst där, i Hockeyallsvenskan, vi stött på problemet med överkvalificerade namngivna tredjemålvakter som anslutit från SHL-klubbar för att förstärka både kvalklubbar och topplag i jakten på antingen fortsatt allsvensk status eller i kampen om en plats i SHL.
När Östersund säkrade sin allsvenska status den här våren hade man förstärkt med Timrå-målvakten Tim Juel, som bara ett år tidigare var en av kandidaterna till att prisas som hela SHL:s bästa målvakt. NHL-meriterade från MoDo blev namngiven målvakt i Södertälje och gjorde matcher i årets allsvenska slutspel.
Inte att förglömma att HV71 matchade , till vardags hemmahörande i Växjö, mellan stolparna när man tog klivet tillbaka till Hockeyallsvenskan 2022 och LHC-målvakten vaktade Djurgårdens kasse i finalen mot MoDo, något som fick Örnsköldsvikslagets sportchef Henrik Gradin att ifrågasätta systemet.
Klubbarna ska inte klandras
Man gick egentligen bara och väntade på att Marcus Högberg helt plötsligt skulle dyka upp i Björklöven, eller något liknande. Det har känts som ett sjukt system sedan klubbarna faktiskt började utnyttja möjligheten att plocka in etablerade seniormålvakter som namngivna målvakter under slutskedet av säsonger. För det var nog inte med det syftet som systemet en gång i tiden sjösattes av förbundet.
Syftet var snarare att det skulle fungera som det gjort för utespelarna, att unga spelare tillåtits gå mellan klubbar för att kunna maximera istid och således få viktig erfarenhet på seniornivå. Klubbarna som valt att utnyttja möjligheten att plocka in en etablerad målvakt som namngiven tredjemålvakt ska så klart inte klandras, de har inte brutit mot några regler eller gjort något fel.
Det är bara regelverket som varit riktigt skevt. Fram tills nu, då.
Bra att det hålet täpps till
Förbundet mejlade ut nya tävlingsbestämmelser för säsongen 2024/25 under veckan som gick, där en av punkterna var just utlåningsreglerna för målvakterna. Från och med den kommande säsongen kommer utlåningsreglerna skärpas, då man frångår den tidigare regeln att målvakter oavsett ålder kunnat lånas ut till underliggande division eller divisioner. Nu kommer regeln endast att omfatta juniorer eller första- och andraårsseniorer, vilket gör hela regeln lite mer rimlig. Jag hade inte heller protesterat om det hade kommit direktiv som gjorde gällande att lånen bara fick ske från underliggande divisioner, även om jag förstår att det innebär att spelare hemmahörande i SHL hamnar i kläm.
För Tim Juel var det säkerligen grymt härligt att säkra Östersunds allsvenska status i våras. Adam Åhman glömmer nog aldrig avancemanget till SHL med HV71. I grund och botten var regeln dock inte till för dem och det är bra att det hålet täpps till nu.
Veckans snackisar i korthet
Godkänt – men inte mer, Tre Kronor
Det blev ett VM-brons i slutändan för ett stjärnspäckat Tre Kronor-lag i årets hockey-VM. Medaljen är Sveriges första VM-medalj sedan 2018, så på så vis är det så klart en framgång, men för en hockeynation av Sveriges storlek och för ett lag med så pass namnkunniga spelare som Tre Kronor kunde ställa på benen är det ändå inte mycket att hänga i granen.
Det här Tre Kronor-laget hade förutsättningarna att gå hela vägen och vinna turneringen. Man slog USA i VM-premiären och såg där och då ut som nationen att slå i årets turnering, men kanske gick resan fram till kvartsfinalen lite väl enkelt för det svenska laget? Man ställdes egentligen inte på något riktigt prov förrän i kvartsfinalen mot Finland och när det vankades semifinal mot Tjeckien i Prag så sköljdes Tre Kronor över av en närmast övertaggad hemmanation.
Två oinspirerade lag i Tre Kronor och Kanada möttes i söndagens bronsmatch som nog inte många förutom de direkt inblandade kommer att minnas framöver, men i slutändan lyckades Sverige ändå knipa bronset och får därmed lämna Tjeckien och gå in i semestern med en god känsla.
Medalj får ändå anses vara godkänt, även om just en bronsmedalj är i minsta laget för denna trupp som Sverige fick ihop.
Tjeckisk guldyra
Det blev Tre Kronors övermän i semifinalen, värdnationen Tjeckien, som drog det längsta strået i årets VM-turnering. Redan innan nedsläpp kändes det som att det var två vinnare som ställdes mot varandra i finalen, där Tjeckien hade chansen att vinna sitt första VM-guld sedan 2010 inför en fullsatt arena i Prag, medan Schweiz hade möjligheten att vinna nationens första VM-guld någonsin.
Jag är svag för när det går bra för värdnationen i VM, precis som för Lettland i förra årets turnering, då jag tycker att det ger turneringen ytterligare en dimension och att hockeyfesten blir alltmer påtaglig. Nu kunde det inte ha slutat så mycket bättre för det tjeckiska landslaget som säkerligen inte har slutat festa ännu, även när denna text publiceras.
Guldet var Tjeckiens sjunde VM-guld i nationens historia. Som Tjeckoslovakien vann man dessutom sex guld mellan 1947 och 1985.
Johan Hedberg till Färjestad
Mycket har cirkulerat kring VM-festen nere i Tjeckien den gångna veckan, men även på hemmaplan har det hänt saker som varit anmärkningsvärda. En sådan grej är att Johan Hedberg ansluter till Färjestads tränarstab.
Efter att den förre NHL-målvakten fick sparken från Örebro under säsongen ha han kopplats samman med diverse huvudtränarjobb, framför allt såg jobbet i Rögle ut att vara hans innan Roger Hansson gick och gjorde succé som interimtränare i Ängelholmsklubben. Han kopplades även samman med de lediga AIK- och Björklöven-jobben, men i slutändan blev han ändå kvar i SHL.
Detta efter att Färjestad under veckan meddelat att Hedberg kliver in som assisterande tränare till Tomas Mitell. En oväntad vändning, måste man säga, men för Färjestad känns det som en ren jackpot att få in en tränare av Hedbergs kaliber i ledarstaben utan att för den delen behöva gå skilda vägar med Mitell.
Hedberg skrev ett ettårskontrakt med Färjestad, samma längd på avtalet som nuvarande huvudtränaren Tomas Mitell har med klubben. Mitell har tidigare kopplats samman med en flytt till Schweiz och det skulle väl inte kännas som en helt onaturlig sak om Hedberg blir den som ersätter Mitell på huvudtränarposten, om han skulle komma att lämna klubben efter nästa säsong.
Richard Gynge lämnar AIK
AIK har värvat intressant under våren med förstärkningar som , Victor Brattström och Scott Pooley. Nu har klubben också drabbats av ett blytungt tapp.
Under den gångna veckan meddelade klubben att storstjärnan Richard Gynge valt att lämna klubben. Poängkungens framtid har varit oviss sedan AIK:s säsong tog slut och sportchefen hoppades nog in i det sista att Gynge skulle välja att köra ett år till, men under den gångna veckan kom alltså beslutet att han inte kommer att fortsätta i AIK.
Ett mycket tyngre tapp kunde AIK knappast drabbas av, då Gynge var lagets mål- och poängkung samt lagkapten. Inte nog med att “Pajen” nu får försöka ge sig ut på jakt att kunna ersätta Gynge rent sportsligt försvinner en viktig ledare inom gruppen som varit en pådrivare i omklädningsrummet.
Huruvida karriären nu är slut eller inte för Gynge ville han själv inte slå fast i en intervju med Sportbladet, men det mesta tyder ändå på att 37-åringen nu gjort sitt på isen. Tråkigt, då det kändes som att han hade något eller några bra år till i sig, men samtidigt kanske man som spelare vill sluta medan man själv kan fatta det beslutet och inte behöver ha någon annan som gör det åt en. Det hedrar ändå Gynge, om han nu i slutändan lägger skridskorna på hyllan.
Leon Bristedt tillbaka i Rögle
Det blev till slut Rögle som drog det längsta strået i jakten på Leon Bristedt. Tre Kronor-forwarden har själv varit öppen med att han gärna sett en fortsättning i Schweiz, men när inte rätt möjlighet dök upp där har dragkampen stått mellan Linköping och Rögle - två av Bristedts tidigare klubbar.
Att Bristedt skulle hamna i Rögle till slut känns inte speciellt oväntat, ändå. Det är där (i Ängelholm) han haft sin bas de senaste åren och han får nu kliva rakt in i en topproll i ett förmodat topplag som är rejält revanschsuget efter vårens finalförlust. Bristedt har under sin tidigare sejour i SHL visat att han kan vara en stjärna på den här nivån och även om produktionen i Schweiz kanske inte riktigt motsvarat förväntningarna så råder det inga tvivel om att det är en toppspelare som Hampus Sjöström lyft in i lagbygget.
