- Därför var detta en av Sveriges viktigaste vinster på länge.
- Blev irriterad på snacket inför kvartsfinalen.
- Ett Tre Kronor som skiljer sig från mängden – är det en Hallam-effekt?
- Överlevde ‘Sverigedödaren'.
- Enda anledningen att det ens blev spännande.
- Det har varit den största besvikelsen hittills.
- En helt annan utmaning väntar i Prag. {{ PAYWALL LIMIT }}
OSTRAVA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Därför var detta en av Sveriges viktigaste vinster på länge
Utan tvekan kändes det här som en av de viktigaste matcherna för svensk hockey på länge. Antingen ett nytt fiasko på Hockey-VM eller ett styrkebesked att få slåss om medaljerna igen.
Sedan guldet 2018 har Tre Kronor aldrig varit framme i semifinal och haft chans på medalj. 2019 blev det ett snöpligt uttåg mot Finland i förlängning, 2020 blev VM inställt, 2021 missade Sverige att ens gå vidare från gruppen, 2022 rasade laget ihop mot Kanada och 2023 slogs Sverige ut mot Lettland.
Tre kvartsfinalförluster och ett jättefiasko som slutade i missat slutspel. Under samma period har Finland spelat tre VM-finaler och tagit två guld. Det var förutsättningarna inför matchen.
På många sätt har det gått att säga att Finland sprungit om Sverige. De har presterat mycket bättre i både herrhockeyn, damhockeyn och juniorhockeyn internationellt de senaste åren. Så på många sätt var detta en kamp för att på något sätt bevisa att svensk hockey ändå inte har halkat för långt bakom vårt grannland i öst.
Att Tre Kronor nu faktiskt lyckades ta sig över den där kullen, besegra Finland och ta sig vidare från kvartsfinalen som visat sig bli ett spöke för dem. Det gör att detta faktiskt är en av de viktigaste blågula vinsterna på flera år.
Rätt spelare fick kliva fram
Rasmus Dahlin har ändå inte riktigt kommit in rätt i turneringen, det var känslan inför kvartsfinalen. Han har hamnat som trea bakom Erik Karlsson och Victor Hedman och därmed inte fått ut det mesta av sitt spel.
Han har ändå fallit lite bakom och inte kunnat använda alla sina styrkor. Inte fått den bästa rollen, inte spelat på sin bästa nivå. Han har haft två eller kanske till och med tre växlar mer i sig.
Att det nu är Rasmus Dahlin som då klev fram och fick göra det där första målet i matchen tror jag var väldigt viktigt. Han gör också sin bästa match här i kvartsfinalen tycker jag. Han hade gjort sig förtjänt av att få kliva fram och sätta det där målet.
Sedan kom avgörandet också på ett väldigt skönt och härligt sätt. I powerplay, en spelform som Sverige behövt få utdelning i, och genom ett skott från Victor Hedman och en styrning från .
Eriksson Ek gör också en kanonmatch med sin grit och sin förmåga att hela tiden vara en nagel i ögat på motståndarna. Det var rätt spelare som klev fram och fixade avgörandet.
En ny klassisk Finlandsmatch
Man visst redan innan matchen hur spelet skulle se ut. Finland under s ledning har varit oerhört välcoachat och svårspelade. Det ser ofta lite tråkigt ut men de är jäkligt bra och effektiva på det som de gör.
De stänger ner ytorna, kastar sig i vägen och gör livet surt för sin motståndare. Oavsett hur det har gått i gruppspelet så har de ändå en förmåga att växla upp när det gäller som mest, speciellt mot Sverige.
Därför blev jag nästan lite irriterad på snacket som fanns innan den här matchen. Nästan all “expertis” och alla mina journalistkollegor har sagt exakt samma sak “Sverige kommer krossa Finland”, “Det blir en överkörning”, “Finland har ingen chans”.
Det är bara några av citaten som har hörts i media runt om i vårt avlånga land inför den här kvartsfinalen och jag har ibland nästan inte trott vad jag har läst. Finland under Jukka Jalonen är inte ett lag som viker ner sig eller gör det lätt för motståndarna.
Underskattning leder till döden inom idrott och ju längre matchen led, desto mer talade för Finland var min känsla. Men detta är ett svenskt lag som skiljer sig från övriga de senaste åren. De viker inte ner sig när det gäller utan hittar något mer inom sig, är det möjligtvis en Hallam-effekt?
När Finland fick det där sena kvitteringsmålet så var jag nästan övertygad om att Tre Kronor skulle hitta ett sätt att schabbla bort det hela, men det kanske är pessimisten inom mig som talar.
Men det här landslaget hittar vägar att vinna.
Larmi hade kunnat bli en Sverigedödare
Emil Larmi verkar trivas rejält mot Sverige.
Den här säsongen har han vaktat kassen två tidigare gånger och då endast släppt in ett mål på 65 skott i två matcher som Finland har vunnit. Så även om det var en skräll att Finland ställde Larmi i mål när Harri Säteri varit förstemålvakt under gruppspelet så kan man förstå beslutet till fullo.
I kväll visade också Larmi varför han fick förtroendet. Han spelade som en “Sverigedödare” igen. Tre Kronor sköt och sköt och sköt – men Larmi stod emot. Efter två perioder var det 24-8 i skott till Sverige och nästan den enda anledningen till att Sverige inte var i ledning stavas just Emil Larmi.
Sedan fick han visa sig vara mänsklig genom att släppa Dahlins 1-0-mål mellan benen, en puck han ska ha, och det avgörande 2-1-målet kan han inte göra något åt. I matchen räddade han 33 av 35 skott och det var inga dåliga räddningar heller utan han stod verkligen på huvudet.
Han avslutar då sin säsong med att endast ha släppt in tre mål på 90 skott på tre matcher mot Sverige. Det är ett otroligt bra facit och helt ärligt så var han den som såg till att det faktiskt ens blev spännande.
Filip Gustavsson på andra sidan hade inte alltför mycket att göra. Han var det självklara målvaktsvalet för Sverige och gjorde som vanligt ett stabilt intryck. Han tog det han skulle och var så lugn och avslappnad som han alltid är.
Det känns säkert med “Gus” i kassen – men i nästa match får han räkna med att testas på allvar.
Nu väntar en helt glödhet semifinal
Allvarligt talat så finns det en stor besvikelse så här långt och det är publiken.
På flera av Sveriges matcher har det faktiskt varit riktigt tamt. De enda gångerna då det faktiskt varit något form av tryck är när något av publiklagen Slovakien, Polen och Lettland också har spelat. Men det har knappt varit några svenskar i Ostrava, och ja det kan man väl förstå för det är ju inte den roligaste staden att åka iväg till.
Men i kvartsfinalen mot Finland var det helt iskallt på läktarna. Nu väntar dock något helt annat då Sverige ska åka till Prag och spela en semifinal mot Tjeckien inför cirka 17 000 tjeckiska fans.
Jag räknar nästan redan nu med att det kommer att vara en av de häftigaste upplevelserna som jag haft på en pressläktare.
Men matchen då?
Jo, Tjeckien blir en helt annan utmaning. Det är inte ett lag som Finland som försöker stänga ner och minimera lägena. Det är mycket mer ös och “rock'n'roll” där. Så nu kommer Sveriges defensiv att testas på ett helt annat sätt.
Samtidigt har Tjeckien visat att de klarar av att stänga ner lag också. USA hade gjort flest mål i gruppspelet men tjeckerna bommade igen och har en glödhet målvakt i form av som höll nollan.
Här kommer Sverige att få se upp och de kommer att få lägga upp en helt annan plan jämfört med tidigare möten.
