Hur särskiljer man egentligen spelare som nått framgång på 80-talet med spelare som är på tapeten just nu? Ligornas kvalité har självklart skiftat genom åren och det kan vara svårt att värdera vad "Kenta" Nilssons 77 poäng i Schweiz säsongen 90/91 är värt i dagens hockey. Eller för den delen hans 132 poäng säsongen 87/88 i italienska Bolzano.
Att lyckas i KHL, världens näst bästa liga, borde rimligtvis ge högre ranking än att göra detsamma i Schweiz. Å andra sidan är det få svenskar som nått den totala stjärnstatusen i KHL på samma sätt som de gjort i Schweiz, ett land där dessutom pressen att lyckas som import är betydligt högre än på andra ställen.
Givetvis tar ligans nivå stor plats i värderingen spelarna emellan. Men också den faktiska prestationen plus lagets framgångar. Upprepade framgångar är också en tungt vägande faktor.
20. Adam Masuhr (b)
Backen lyckades aldrig riktigt bli en toppspelare i elitserien/SHL där han spelat för en rad klubbar. Lämnade Sverige som 26-åring och flyttade till Finland och där kom det stora lyftet. Blev ett respekterat namn i ligan som en offensiv back efter sina 4,5 säsonger för Kalpa. 2014 drog han vidare till Kärpät där han under drygt två säsonger vann två guld. Efter två år i KHL vände han hem till Sverige och Mora 2018.
Adam Masuhr ser till att pucken är i tryggt förvar hos sin målvakt. Foto: Bildbyrån
19. Kent Nilsson (fw)
"Kenta" har utöver NHL och SHL även åkt runt och frälst hockeyälskare i Italien, Schweiz, Österrike, Norge, Tyskland och Spanien (!). Utöver hans 132 poäng i italienska Bolzano säsongen 87/88 så var han under tre säsonger en viktig del i schweiziska Kloten där han säsongen 90/91 stod för fantastiska 77 poäng. De enda två som var vassare där och då var den forna sovjetiska superduon Vjatjeslav Bykov och Andrej Chomutov.
"Kenta" tillsammans med tränaren Curre Lindström i Kloten 1989. Foto: Bildbyrån
18. Malte Strömwall (fw)
Blev andre svensk genom tiderna att vinna poängligan i Liiga när han säsongen 18/19 snickrade dit 57 poäng för KooKoo. Även fjolårets debutsäsong i KHL för Sotji skvallrar om kvalité då forwarden stod för 39 poäng i en liga som få anses vara av det defensivare slaget.
17. Charles Berglund (fw)
"Challe" är en av tidernas främsta svenska defensiva centrar. Spenderade hela elitkarriären i Djurgården förutom två säsonger i Schweiz och Kloten. Där blev han enormt uppskattad och var med om att vinna mästerskapet 1996.
16. Peter Larsson (fw)
Den spelskicklige centern hade stora framgångar för både moderklubben Södertälje och Brynäs här hemma. Tyvärr verkar hans fantastiska säsonger på andra ställen vara lite bortglömda. Blev förste svensk någonsin att vinna poängligan i Finland när han säsongen 97/98 gjorde 58 poäng för Ilves. Två år senare vann han assistligan i DEL och gjorde totalt 72 poäng för Augsburg. Gjorde faktiskt imponerande 268 poäng på sina totalt fem säsonger i Finland och Tyskland.
15. Mats Waltin (b)
Gjorde totalt fem säsonger i Schweiz på 80-talet och var en av de ledande spelarna när Lugano tog två mästerskapstitlar under hans tid i klubben. Under sina två första säsonger i Lugano snittade den gamle landslagsbacken över en poäng per match.
Mats Waltin visar upp sin Lugano-tröja. Foto: Bildbyrån
14. Staffan Kronwall (b)
Är meste KHL-svensk med sina 476 matcher i ligan. Kom till Severstal Tjerepovets 2012. Året efter gick han till Lokomotiv som en viktig komponent i den återuppbyggnad som var ett resultat av den hemska flygolyckan 7 september 2011 som raderade ut ett helt lag. Där blev han kvar i åtta säsonger varav han var lagkapten i fem av dessa. En klassback som hela tiden presterade på en bra nivå i ligan.
13. Calle Andersson (b)
2015 var han den rookie som gjorde bäst ifrån sig i hela National League. 2017 vann han mästerskapet med sitt Bern och 2019 upprepade han bedriften och blev dessutom den back som gjorde flest poäng bland alla försvarare den säsongen (33).
Calle Andersson jublar med bucklan 2017. Foto: Bildbyrån
12. André Petersson (fw)
30-åringen gör sin sjunde raka säsong i KHL och har de två senaste åren etablerat sig som en spelare som gör runt 40 poäng per säsong. Får anses vara en toppspelare i världens näst bästa liga som levererar kontinuerligt.
André Petersson, här i Sotjis tröja. Foto: Bildbyrån
11. Linus Videll (fw)
Har varit lite av en flyttfågel i ligan med sju klubbar på nio år och får sällan den kredd här hemma i Sverige som han borde få, måhända att han flyger lite undan radarn då landslagschanserna uteblivit sedan flytten österut och att han aldrig tillhört ett riktigt framgångsrikt lag i ligan. Men ändå, han har gjort 391 matcher och 254 poäng i världens näst bästa liga. Med det är han näst bäste blågule poängplockare genom tiderna i KHL.
10. Patrik Hersley (b)
En gång har han vunnit skytteligan för försvarare i KHL, två gånger har den hårdskjutande backen varit tvåa. Faktum är att ingen back mellan säsongerna 14/15 till 19/20 gjort fler mål än skåningen, 61 stycken.
Säsongen 16/17 fick han dessutom vara med och vinna Gagarin Cup med St. Petersburg och då bidrog han med hela 18 poäng.
Framtiden är just nu oklar då Hersley saknar kontrakt. Men alla förutsättningar finns för att han ska fortsätta med sina Europa-framgångar några år till.
9. Robert Nilsson (fw)
Kentas son var en supertalang som ung, men lyckades varken få det att lossna i SHL eller NHL. Flyttade tillbaka från Nordamerika till Europa 2010 och lyckades helt okej poängmässigt under sina tre säsonger i KHL för Salavat och Torpedo Nizjnij Novgorod. Med de förstnämnda vann han Gagarin Cup 2011.
Riktigt framgångsrik var han dock under sina fem säsonger i Schweiz där han vann mästerskapet 2014 med ZSC i en final han dessutom avgjorde. Totalt är han sjunde bäste svensk poängmässigt i NLA genom tiderna med 198 poäng på 197 matcher. Då ska man komma ihåg att fyra av poängen kom redan 2004 då han var en sväng i Fribourg-Gottéron.
Har inte spelat sedan säsongen 17/18 på grund av hjärnskakningsproblematik och i slutet av 2019 gick han ut och berättade att han lägger av.
Robert Nilsson jublar efter ett mål. Foto: Bildbyrån
8. Peter Andersson (b)
Den gamle storbacken är måhända mest ihågkommen för sina insatser på svensk mark för Tre Kronor, Färjestad och Malmö. Men faktum är att han utöver det även är mästare i tre andra länder ute i Europa, 95/96 i Tyskland med Düsseldorf, 96/97 med italienska Bolzano och 98/99 med Lugano i Schweiz.
Just tiden i Lugano blev synnerligen lyckad för Peter Andersson. Under sina fyra säsonger i klubben var han lagkapten och 98/99 utsågs han till årets back i ligan.
På 153 matcher i NLA gjorde Andersson 130 poäng. Inte illa.
7. Linus Klasen (fw)
Det har nämnts förr i den här texten och det kommer nämnas igen: Det är en enorm press på importer i den schweiziska ligan. Lägg därtill att Klasen har spenderat sex raka säsonger i Lugano, där fansen är minst sagt passionerade, så förstår ni att Huddinge-pojken har levererat som han ska.
251 poäng har det blivit på 265 matcher för Lugano och under säsongerna han spelade i ligan är han näst bäste poängplockare av samtliga spelare och den bäste importen. Av alla svenskar som någonsin spelat i ligan är Klasen näst bäste poängplockare och han är den som gjort flest grundserie matcher av de med blågult pass.
En imponerande karriär i alplandet. Det som saknas är en mästerskapstitel. Det var nära 2016 då man tog sig till final, men föll mot Bern med 4-1 i matcher.
Linus Klasen efter en match med Lugano 2019. Foto: Henrik Skoglund
6. Fredrik Pettersson (fw)
Grovjobbaren som blev poängmakare. Det är väl den sanna bilden av ”Flugan” som verkligen fick skjuts på sin karriär sedan han lämnade moderklubben Frölunda 2012 för spel i KHL. Men till en början gick det trögt rent poängmässigt.
Det blev nämligen bara 13 poäng första säsongen för Donbass och tidigt den andra säsongen lämnade han för Lugano där han på 2,5 säsonger snittade över en poäng per match. Säsongen 16/17 testade han på KHL igen där han gjorde 30 poäng totalt för Nizjnij Novgorod och Dinamo Minsk. Sedan tre år tillbaka är 33-åringen tillbaka i Schweiz, numera för ZSC och med dem vann han mästerskapet 2018.
Totalt har Pettersson gjort 248 poäng på lika många matcher i NLA och han är den poängmässigt tredje bästa svensken i ligan genom tiderna. Tre gånger har han vunnit skytteligan, vid ett tillfälle den totala poängligan och en gång har han utsetts till hela ligans bästa forward.
Fredrik Pettersson under en CHL-match. Foto: Bildbyrån
5. Tony Mårtensson (fw)
Åtta svenskar har genom åren vunnit Gagarin Cup. Pucktrollaren från Märsta är dock den ende som gjort det mer än en gång. 2009 vann Mårtensson med Ak Bars Kazan och 2015 med SKA St. Petersburg. Dessutom var han 2016 med att ta Lugano till final i Schweiz.
Under sina totalt åtta säsonger i KHL och Schweiz tillhörde Mårtensson ständigt sina lags mest produktiva spelare, exempelvis gjorde han flest mål av alla spelare i NLA-slutspelet 2016, åtta stycken. Säsongen 11/12 var han den import som gjorde flest poäng (61) i KHL och han utsågs även till ligans gentleman det året. Han vann även plus/minus-ligan och har vid tre tillfällen plockats ut till ligan All Star-match.
Mårtensson är tredje bäste svenske poängplockare i KHL genom tiderna, i slutspelet är han näst bäst. Bara killen på nästa placering är vassare.
Tony Mårtensson är en av många svenskar som spelat för Lugano. Foto: Bildbyrån
4. Linus Omark (fw)
Jag tror inte att jag överdriver när jag slår fast att Linus Omark förmodligen är 2000-talets bäste europasvensk om man kikar på individuell basis. Han är vår främste poängplockare i KHL under ligans existens med 353 poäng på 401 matcher. Med det är han dessutom elva av samtliga spelare som tagit skär i ligan. Under sin hittills enda säsong i Schweiz (12/13 i Zug) passade han på att vinna poängligan där med 69 (17+52) poäng på 48 matcher.
Vid fyra tillfällen har han plockats ut till KHL:s All Star-match och under sina totalt sju KHL-säsonger har han representerat tre klubbar; Dinamo Moskva, Jokerit och Salavat. För de sistnämnda vann han den interna poängligan under samtliga fem säsonger han var där.
En poängligatitel i Schweiz och riklig produktion i världens näst bästa liga till trots, det som gör att Omark får nöja sig med ”Sven Nylander-platsen” är avsaknaden av titlar, trots spel med starka lag. Men det är knappast Omarks fel, faktum är att han är den sjunde bäste poänggöraren i slutspelssammanhang i KHL:s historia med 76 poäng på 75 matcher och med det har han ett vassare snitt per match i slutspel än i grundserien. Återstår att se om det blir några mästerskap för Omark i Genéve de två kommande åren.
Är man 2000-talets främste Europa-svensk har man all rätt i världen att dra på smilbanden. Foto: Bildbyrån
3. Anders Eldebrink (b)
Fem säsonger i den klassiska schweiziska klubben Kloten har gjort Eldebrink odödlig i flygplatsbyn som är belägen strax utanför Zürich centralare delar. En vepa till svenskens ära är hissad i Swiss Arenas tak och numret är pensionerat av klubben.
Eldebrink kom till Kloten 1990 och var en viktig bricka i den dynasti som höll på att byggas upp. Mellan 1993 och 1996 vann klubben fyra raka mästerskap och världsmästarbacken var med vid tre av dessa. 1994 gjorde han även det matchavgörande målet mot Fribourg-Gottéron med de forna CCCP- superstjärnorna Vyacheslav Bykov och Andrei Khomutov i laget.
Eldebrink vann backarnas poängliga fyra av sina fem säsonger i Schweiz och under denna period gjorde han åttonde flest grundseriepoäng bland samtliga spelare i ligan, 180 poäng på 168 matcher. I slutspelssammanhang blev det 44 poäng under de fem säsongerna och med det är han bäste back även där under den perioden.
Anders Eldebrink nådde stora framgångar under sina år i Schweiz. Foto: Bildbyrån
2. Mikael Johansson (fw)
Det är egentligen hugget som stucket mellan Johansson och Eldebrink. Men Johansson tar andraplatsen tack vare att han har ett mer mästerskap än Eldebrink, fyra till antalet. Liksom den forne lagkamraten har han en vepa hissad i Swiss Arena.
Under sina fem säsonger i Kloten gjorde spelgeniet från Huddinge 85 mål och 139 assists. Detta på 188 matcher. Utöver det så avgjorde han finalen 1993 där Kloten vann med 3-0 i matcher över Fribourg-Gottéron, återigen med Vjatjeslav Bykov och Andrej Chomutov i laget. Ryssduon var etta och tvåa i slutspelets poängliga den säsongen.
Faktum är att Mikael Johansson är den svensk genom tiderna som producerat flest poäng i det schweiziska slutspelet. På 49 matcher blev det 70 poäng. Tittar man mellan åren 1993 till 1997 så är Johansson den i ligan som producerat flest slutspelspoäng av samtliga.
Mikael Johansson tillsammans med tränaren Conny Evensson och Anders Eldebrink i Kloten. Foto: Bildbyrån
1. Kent Johansson (fw)
Var ska vi börja någonstans? Visst, man kan absolut argumentera för att den schweiziska ligan var långt ifrån samma kvalité på 80-talet som den är idag. Å andra sidan höll den ändå god klass och pressen att prestera utöver det vanliga som import har alltid varit stor.
”Lill-Kenta” spelade dessutom sex raka säsonger för Lugano, staden som sägs vara Europas mest krävande hockeyplats, och vann tre mästerskap och ordnade fram ytterligare en finalplats. Än mer imponerande att den Huddinge-fostrade centern vann lagets interna poäng samtliga säsonger han spelade där.
På sina totalt 212 matcher i ligan gjorde han 428 poäng och under samtliga säsonger var han topp tio i den totala poängligan. Fyra av sex säsonger var han topp fem. I slutspelssammanhang gjorde han 58 poäng på 27 matcher. Snacka om att leverera som import.
"Lill-Kenta" funderar på bänken. Foto: Bildbyrån
